Skip to main content
EU_ECONOMICS04 / 10 · dagens historia3 min · 677 ord · 66 källor

Tysk el kostar mångfalt mer än svensk

✦
Skriven av AIto brief AI · 10 november 2026, 01:50
Så skrevs den

One European auction meets the narrow limits of its cables.

Bildkomposition · tobrief
texten · 3 min läsning

Grossistpriset på el för leverans i Tyskland måndagen den 9 november låg i genomsnitt på 345,64 euro per megawattimme, den enhet som används på elmarknaden (jämförelse mellan länder). I norra Sveriges elområde SE2 var dygnsgenomsnittet samma dag 6,10 euro (nordisk-baltiska elområden). Länderna handlar el genom en gemensam europeisk auktion, men priserna hamnade långt ifrån varandra.

Det här är dagen före-priser, som fastställs i en auktion före leveransen. De gäller själva elen, före nätavgifter och skatter, och motsvarar därför inte vad hushållen betalar. Priserna varierade också kraftigt under dagen. Ett tyskt 15-minutersintervall på kvällen kostade 653,38 euro (tysk marknadsrapport).

Varför en gemensam auktion ger olika priser

Auktionen samordnas genom så kallad marknadskoppling. En gemensam beräkning matchar buden i alla länder och låter billigare elområden sälja till dyrare områden, tills förbindelserna mellan dem når sin kapacitetsgräns. Då får områdena på var sida olika priser.

I varje elområde bestäms priset av det dyraste kraftverket som behövs för att möta efterfrågan. Alla producenter som säljer får samma pris. I stora delar av Europa är det ofta ett gaskraftverk som behövs sist, vilket gör gaspriset viktigt. Gasen var dyr på måndagen: det nederländska referenskontraktet låg på 86,50 euro per megawattimme (The Guardian).

Vädret hjälpte inte heller Tyskland. En prognos angav att landets vindkraft skulle producera omkring 1 555 megawatt, bara 2,3 procent av den installerade kapaciteten (tysk vindkraftsprognos). Prognosen visar inte vilka kraftverk som faktiskt var i drift eller vilket som satte priset. El flödade samtidigt in från utlandet: klockan 17.45 var Tysklands nettoimport 7,103 gigawatt (tysk flödesöversikt). Uppgifterna visar att el passerade gränserna, men inte vilka förbindelser som nådde sin kapacitetsgräns.

Där kablarna sätter gränser

Tysklands västra grannländer hade liknande priser: Belgien låg på 335,27 euro och Frankrike på 334,12 euro (jämförelse mellan länder, Belgienpriser baserade på EPEX). Spanien låg betydligt lägre. Marknadsoperatören OMIE redovisade ett pris på 179,67 euro (OMIE).

Pyrenéerna ger en strukturell förklaring. Red Eléctrica, Spaniens nätoperatör, anger att den iberiska halvöns sammanlänkning med kontinentala Europa motsvarar 2 procent (Red Eléctrica). Måttet jämför kapaciteten i gränsöverskridande kablar med landets egen elproduktionskapacitet. En låg andel innebär små möjligheter att handla el över gränsen. Måttet beskriver en varaktig begränsning. Utan uppgifter om elflödena på måndagen går det inte att säga hur mycket kablarna bidrog till prisskillnaden mellan Spanien och Frankrike.

Även i Baltikum märks betydelsen av överföringskapaciteten. Lettland och Litauen låg i genomsnitt kring 414 euro (nordisk-baltiska elområden). En rapport med uppgifter från elleverantören Elektrum angav att överföringskapaciteten mellan Estland och Lettland var omkring 900 megawatt under pristoppen (LRT). Det kan förklara varför Estland betalade mindre än sina södra grannar, men det är inte fastställt hur stor del av prisskillnaden kapaciteten förklarar.

Vem påverkas av en pristopp på grossistmarknaden?

Ett grossistpris på 600 euro per megawattimme motsvarar 0,60 euro per kilowattimme, den enhet som används på hushållens elräkningar, för själva elen (ACER–CEER). Under första halvåret 2026 betalade hushåll i EU i genomsnitt omkring 0,28 euro per kilowattimme inklusive skatter och nätavgifter (Eurostat). Det är inte jämförbara priser. Omräkningen visar ändå storleksordningen: under måndagens dyraste 15-minutersintervall kostade själva elen mer per enhet än hela genomsnittspriset på hushållens el.

Avtalet avgör vem som möter grossistpriset. Omkring 52 procent av hushållens elavtal i EU har fast pris. Sju procent har dynamiska avtal där priset följer marknaden från ett tidsintervall till nästa (ACER:s översikt över hushållsmarknaden). Kunder med dynamiska avtal mötte kvällens pristopp om de inte flyttade billaddning eller uppvärmning till billigare timmar. Kunder med fast pris skyddades den dagen. Om deras elleverantörer gjorde en förlust beror på hur mycket el de hade köpt i förväg eller prissäkrat genom avtal. Företag som köpte el till spotpris utan sådant skydd mötte pristoppen direkt.

Måndagens uppgifter ger stöd för två slutsatser. Den gemensamma auktionen utjämnade inte priserna när tillgången på el skilde sig mellan områden och överföringsförbindelserna hade begränsad kapacitet. Och en kort pristopp på grossistmarknaden visar inte att de flesta hushåll fick en lika stor höjning på räkningen, eftersom de flesta har fastprisavtal. Uppgifterna visar inte vilken enskild flaskhals som drev varje prisskillnad. För det krävs nätoperatörernas uppgifter om faktiska elflöden och tillgänglig kabelkapacitet.

Details about this article
Model:
claude-opus-5-5
Generated:
11/10/2026, 1:58:00 AM
Pipeline run:
eu_pipeline_20261110_005009
Watermark:
SynthID (Google's invisible watermark)
Human review:
None before publication
Learn more about our methodology →