Tyskland lyfter försvarsbudgeten

Antagandet att en vapenvila i Ukraina snart skulle dämpa efterfrågan på militär materiel håller inte längre. Putin har enligt NV, med hänvisning till Reuters, avvisat seriösa förhandlingar. Därmed planerar de allierade regeringarna för ett utdraget krig, och budgetarna visar vad det innebär. Den avgörande frågan är inte längre bara hur mycket Europa lägger på försvaret, utan om försvarsdepartement och industri hinner omvandla pengarna till faktisk militär förmåga innan nästa fas av kriget kräver det.

Pengarna finns

Tyskland är navet i den finanspolitiska omsvängningen. Förbundskansler Friedrich Merz har föreslagit en försvarsbudget för 2027 på 109,7 miljarder euro, omkring en femtedel av de federala utgifterna, samt 11,6 miljarder euro till Ukraina (Bundesfinanzministerium). Berlin vill nå Natos mål om 3,5 procent av BNP till försvar redan 2029, sex år före alliansens egen tidshorisont 2035 (Deutschlandfunk).

Polen ligger ännu längre fram. Warszawa lade nästan 123,6 miljarder zloty på försvaret 2025, varav 42,4 miljarder zloty på modernisering. Planerade amerikanska vapenköp för 2026–2027 överstiger 45 miljarder zloty (Defence24). Sådana beslut binder regeringar till fabriksorder och leveransplaner som sträcker sig långt bortom en eventuell vapenvila.

Alla huvudstäder rör sig inte lika snabbt. Spaniens premiärminister Pedro Sánchez har avvisat den ram på 5 procent av BNP som Natos generalsekreterare Mark Rutte föreslagit, uppdelad på minst 3,5 procent för kärnförsvaret och 1,5 procent för resiliens (NATO, El Mundo). Spanien var den enda allierade som sade nej. Sánchez hävdar att länder bör bedömas efter vad de faktiskt kan ställa upp med, inte efter hur mycket de spenderar. Slovakiens Robert Fico, som säger sig ha direkta kanaler till både Putin och Zelenskyj men hittills inte visat några resultat (Aktuality, Denník N), spelar mindre roll som medlare än som politiskt stöd för regeringar som vill bromsa militära åtaganden samtidigt som de talar om fred.

Där pengarna fastnar

Upprustningen blottar ett produktionsproblem som finansdepartement inte kan lösa på egen hand. Tyskland stoppade sitt fregattprogram F126 efter förseningar och kostnadsökningar. Eurodrone och stridsflygsprojektet FCAS ligger fortfarande efter tidsplanen (ZEIT). Polens premiärminister Donald Tusk har varnat för att de kommande månaderna kan bli "verkligt kritiska", inte på grund av en fullskalig invasion utan därför att begränsade ryska provokationer mot infrastruktur eller gränser kan testa om Nato svarar samlat (TVN24, BBC).

Europeiska allierade och Kanada har utlovat omkring 70 miljarder euro per år i militärt stöd till Ukraina under 2026 och 2027 (DW). EDIP, EU:s program för försvarsindustrin och långsiktiga beställningar av bland annat robotar, luftvärn och drönare, ska flytta upphandlingen från akuta inköp till fleråriga kontrakt (DG DEFIS). SAFE, EU:s gemensamma fond på 150 miljarder euro för försvarsupphandling, ska styra efterfrågan mot europeiska fabriker.

Allmänheten kan fortfarande inte se om detta gör Europa mer redo. Natos förmågemål, leveranstider för luftvärnsrobotar och nivåer i ammunitionslager är fortsatt hemliga. EU-kommissionen följer insatser som budgetlöften och planerade produktionslinjer, men inte resultat som förband i tjänst eller faktisk beredskap. Enligt Open Gate Italia har Italien sänkt sin begäran från SAFE från 14,9 miljarder euro till 5 miljarder euro, vilket tyder på att även regeringar som formellt står bakom omläggningen tvekar inför hur snabbt den kan absorberas.

Flaskhalsen finns mellan ministrarna som presenterar budgetar och de upphandlingsmyndigheter, varv och robotfabriker som ska leverera. Försvarsdepartementen skriver kontrakt. Upphandlingsorganen hanterar specifikationer, tester och leverantörer. Försvarsindustrin sätter produktionstiderna. När någon del av kedjan stannar, som i det tyska fregattprogrammet, blir pengarna liggande medan förbanden saknar utrustning. Europas ministrar kan räkna upp miljarderna. De måste fortfarande visa att pengarna blir ammunition, luftvärn och förband som Ryssland faktiskt behöver ta hänsyn till.