Grekland betalar för migrantutresor

Ska den jurist som förklarar dina rättigheter tjäna mer om du avstår från dem? Den frågan ligger bakom den konflikt som nu har brutit ut i Grekland. En ny ministerförordning ger jurister en extra ersättning på 250 euro när en asylsökande som fått rådgivning fullföljer en frivillig avresa. Grekiska advokatsamfund menar att konstruktionen gör juridisk vägledning till ett ekonomiskt incitament för utresa (Government Gazette PDF, In.gr). Ingen EU-institution har ännu prövat om modellen är förenlig med asylrätten.

Så fungerar bonusen

Förordningen, Joint Ministerial Decision 120961/2026, ersätter frivilligorganisationer med privata jurister i den första juridiska informationen till asylsökande. Juristerna förs in i ett register via advokatsamfundet i Aten och får 160 euro plus moms per rådgivningstillfälle (ProtoThema English).

Den omstridda delen gäller personer i gränsförfaranden, den snabbprocess som Grekland använder vid EU:s yttre gräns. När myndigheterna bedömer att en person saknar en "stark flyktingprofil" betalas ytterligare 250 euro plus moms ut om personen lämnar Grekland inom två månader. Förordningen anger inte vem som gör bedömningen eller enligt vilka kriterier (Ethnos). Ersättningen utlöses inte av en avsikt att resa. Den kräver att avresan faktiskt har genomförts.

Regeringens argument är rakt: kvalificerade jurister ska ersätta frivilligorganisationer, och frivilligt återvändande är en etablerad väg i EU-rätten (Return Directive 2008/115/EC). Båda påståendena stämmer. Men samordningskommittén för Greklands advokatsamfund har meddelat att jurister inte kommer att delta om bonusreglerna inte tas bort. En grekisk rapport beskrev upplägget som att staten vill få advokaterna att delta i en "huvudjägarlogik" (In.gr). Advokatsamfundens invändning är grundläggande: en jurist som får mer betalt när klienten avstår från sitt ärende får ett ekonomiskt intresse som kan gå emot klientens.

Rådgivningen är inte full juridisk representation. Enligt grekiska medier kan den ges på distans och i grupper om femton personer eller fler. Den omfattar processuella rättigheter, skyldigheter och möjligheter till återvändande (Newsbeast). För sökande från länder där andelen beviljade asylärenden ligger under 20 procent ingår även information om straffrättsliga följder av irreguljär inresa eller vistelse.

EU kan skriva in rättigheter i lagen. Grekland avgör hur de möter den sökande.

EU:s asylrätt skyddar rätten till information, rätten att rådgöra med juridiskt biträde och rätten att överklaga ett negativt beslut (Directive 2013/32/EU). Den nya asylprocedurförordningen, Regulation 2024/1348, är en central del av EU:s nyligen antagna migrations- och asylpakt. Den bygger ut gränsförfarandena men behåller dessa rättssäkerhetsgarantier (Regulation (EU) 2024/1348). EU-rätten förbjuder inte att asylsökande informeras om möjligheten att återvända. Problemet ligger i ersättningsmodellen: juristen tjänar mer först när den sökande har lämnat landet.

Det gör frågan större än Grekland. Pakten gick in i sin genomförandefas i mitten av 2026 och bygger på en politisk avvägning: snabbare förfaranden ska balanseras av individuella garantier (European Commission Home Affairs). Grekland är en av EU:s viktigaste yttre gränsstater och hanterar asylsökande inom de nya snabbare reglerna. Förordningen visar hur nationella genomförandebeslut kan avgöra om paktens garantier fungerar i praktiken. Utifrån det som hittills är känt skapar bonusen en tydlig konflikt med EU-rättens skyddslogik, men något fastslaget rättsbrott finns inte.

Varken EU-kommissionen, EU:s asylbyrå EUAA, som granskar medlemsländernas asylsystem, eller någon domstol har tagit ställning (EUAA Asylum Report 2026). Systemet skulle kunna prövas i grekisk förvaltningsdomstol genom ett enskilt överklagande. Kommissionen skulle kunna inleda ett överträdelseförfarande. EUAA skulle kunna markera intressekonflikten i sin nästa rapport. Inget av detta har skett.

Italien visar en annan variant av samma risk. Europaparlamentariker och frivilligorganisationer har anklagat de italienska mottagnings- och prövningscentren i Albanien för bristande insyn och begränsad tillgång till juridiskt biträde (Euronews Italy). Hälso- och civilsamhällesorganisationer varnar för att screening pressas in i polisdominerade miljöer med snäva tidsramar (Questione Giustizia). Italien har ingen bonus kopplad till utfall. Effekten kan ändå bli likartad: de formella rättigheterna finns kvar, men förfarandet gör dem svårare att använda.

Det vi fortfarande inte vet

Det finns ännu inga uppgifter om hur systemet fungerar i praktiken. Hur många rådgivningar sker individuellt snarare än i grupp? Hur många sökande får tolkning? Hur ofta betalas bonusen på 250 euro ut? Utan de siffrorna går det inte att avgöra om ersättningen förändrar beteenden eller knappt märks. De personer som påverkas mest syns minst i debatten. Den avgörande frågan är om en asylsökande förstår att en "frivillig avresa" kan innebära att skyddsärendet i praktiken avslutas. Förordningens konstruktion ger inget svar.