Grekland övervakar Tysklands underskott

Ett land som behövde tre internationella stödpaket leder nu organet som övervakar eurozonens offentliga finanser. Greklands finansminister Kyriakos Pierrakakis valdes till ordförande för eurogruppen i december 2025, som den förste från ett tidigare krisland. Han leder därmed möten där bland andra Frankrike, Österrike och Finland redovisar hur deras budgetunderskott ska ned.

Grekland hade 2025 ett budgetöverskott på 1,7 % av BNP, samtidigt som statsskulden föll med åtta procentenheter till 146,1 % av BNP (Eurostat). Tyskland hade enligt EU-kommissionens vårprognos 2026 ett underskott på 3,7 %. Finland låg på 3,4 % 2025 (Statistics Finland), och kommissionen räknar med att underskottet ökar till 4,5 % i år.

Både Tyskland och Finland bryter därmed mot Maastrichtfördragets underskottstak på 3 %, den gräns EU-länderna enades om 1992 som priset för att dela valuta. I hela unionen ligger 13 medlemsländer nu över gränsen, och nio omfattas av EU:s formella underskottsförfarande.

Tysklands undantag, Finlands åtstramning

Tysklands underskott är större än Finlands. Ändå slapp Berlin ett formellt förfarande, medan Finland placerades under ett sådant i januari 2026.

Skillnaden ligger i den nationella undantagsklausulen, en regel som låter länder räkna bort upp till 1,5 procentenheter av BNP i försvarsutgifter från underskottsberäkningen. Femton länder har aktiverat klausulen. När Tysklands försvarsutgifter räknas bort sjunker det justerade underskottet till omkring 2,9 %, precis under taket.

Finland har använt samma klausul men får inte ihop kalkylen. Landets underskott drivs främst av välfärdskostnader kopplade till en åldrande befolkning och en tillväxt på bara 0,2 % 2025, inte av försvarssatsningar. Bundesbank varnar dessutom för att även Tysklands justerade underskott kommer att överstiga 3 % 2026 och 2027, på väg mot 5 %. Undantaget köper tid, men löser inte problemet.

Lägre bidrag för att finansiera försvaret

Finlands försvarsutgifter väntas stiga till 14–15 miljarder euro per år 2029, ungefär en fördubbling från dagens nivå. För att skapa utrymme har regeringen skurit ned arbetslöshetsersättning, bostadsbidrag och yrkesutbildning (SAK). Momsen har höjts till 25,5 %. Långvarig hemlöshet ökade med 29 % i fjol, den första ökningen på tio år.

EU-kommissionären Valdis Dombrovskis besökte Helsingfors och sade att Finland vidtar "effektiva åtgärder" (Finlands finansministerium). I EU:s finanspolitiska regelverk betyder det att landet följer den föreskrivna utgiftsbanan, inte att underskottsmålet faktiskt nås. ETLA, Finlands oberoende ekonomiska forskningsinstitut, bedömer att landet missar samtliga egna finanspolitiska mål: varken ett underskott på 1 % 2027 eller balans 2031 ser ut att nås. OECD och IMF gör samma övergripande bedömning.

Stödländerna har fått ordning på böckerna

Grekland, Portugal, Irland och Cypern hade alla budgetöverskott 2025 (Eurostat). Det är länder som under 2010-talet genomgick stödpaket, nedskärningar och institutionell förödmjukelse. Den påtvingade omstöpningen av statsfinanserna syns nu i siffrorna. I juni 2026 tog EU-kommissionen bort Grekland från bevakningslistan över länder med allvarliga makroekonomiska obalanser.

EU har aldrig bötfällt ett land för för stora underskott. Det närmaste exemplet är en sanktion på 18,9 miljoner euro mot Spanien 2015, men den gällde förfalskad statistik, inte för höga utgifter. År 2003 stoppade Frankrike och Tyskland sanktioner mot sig själva i rådet. Finansministrarna röstar om varandras straff. Den konstruktionen består.

Finland skär i bostadsstöd och fryser ersättningar för att hålla sig på den föreskrivna banan. Tyskland har skapat en infrastrukturfond utanför den ordinarie budgeten på 500 miljarder euro och fått ett undantag. Båda följer reglerna. Bara ett av länderna gör det genom att minska skyddsnätet.