Grekland betalar €6,9 miljarder i förtid för att få skuldkvoten under Italiens

2010 hölls Grekland flytande med nödlån från andra euroländer. I dag har landet omkring 40 miljarder euro i kassa och väljer att betala tillbaka delar av lånen tio år före tid. Nästa delbetalning, 6,9 miljarder euro den 15 juni, väntas pressa ned den grekiska statsskulden under Italiens för första gången. För inte länge sedan hade det framstått som osannolikt (Capital.gr, Fortune Greece).

Det märkliga är att skulden som Aten nu skyndar sig att lösa hör till den billigaste i statens låneportfölj.

Paradoxen: Grekland betalar av billig skuld

Lånen kommer från Greek Loan Facility (GLF), det bilaterala räddningspaket som 14 euroländer gav Grekland under den första stödinsatsen. Efter flera omförhandlingar har GLF-lånen en fast ränta på omkring 2,4 procent (ESM). Grekiska tioåriga statsobligationer har däremot nyligen handlats kring 3,7 procent (euro2day.gr, World Government Bonds).

Rent matematiskt ser affären svag ut: Grekland betalar av skuld med 2,4 procents ränta samtidigt som marknaden kräver 3,7 procent. Finansminister Kyriakos Pierrakakis har betonat att återbetalningen helt finansieras med landets kassareserv, inte med ny upplåning (thetoc.gr). Det förändrar kalkylen. Grekland byter inte dyr skuld mot billig skuld, utan använder likvida medel för att minska den totala skuldbördan. Bedömningen är att följdeffekterna ska vara värda mer än den räntefördel som går förlorad.

Mekanismen är enkel. Varje återbetald miljard sänker Greklands skuldkvot, alltså statsskulden som andel av BNP. Efter junibetalningen väntas kvoten hamna på omkring 136,8 procent, strax under Italiens 138,6 procent (Capital.gr, Fortune Greece). En lägre skuldkvot kan ge bättre kreditbetyg, vilket i sin tur pressar ned räntan på framtida grekisk upplåning. De tre stora kreditvärderingsinstituten placerar nu Grekland på investment grade för första gången sedan 2010 (Greek Reporter). Varje ytterligare höjning kan sänka räntan med några räntepunkter vid kommande obligationsauktioner.

Aten köper också något som inte syns direkt i statens balansräkning: politisk handlingsfrihet. GLF-lånen förknippas med villkor, övervakning och minnet av trojkan. När lånen försvinner minskar också den institutionella tyngden från krisåren.

Vem betalar, vem tjänar

Kreditorländerna förlorar en lågmäld intäktskälla. Som Bruegel har visat finansierade flera långivare sina GLF-bidrag till statsskuldväxelräntor klart under 2,4 procent. Det innebar att de tjänade en marginal på lån som på hemmaplan presenterades som solidaritet. Den förtida återbetalningen avslutar den ordningen.

Grekiska skattebetalare får en renare balansräkning och på sikt lägre upplåningskostnader. Regeringen har signalerat att en del av det finanspolitiska utrymmet ska användas till sänkt inkomstskatt och höjda pensioner, uppskattat till omkring 0,6 procent av BNP av EU-kommissionen (European Commission).

Avvägningen är ändå tydlig. När 6,9 miljarder euro tas från en buffert på 40 miljarder euro minskar den kassa som skyddar Grekland vid nya marknadsstörningar. Strategin lönar sig bara om högre kreditbetyg och lägre framtida räntor mer än kompenserar för att landet löser lån som kostar 2,4 procent. Om kreditvillkoren stramas åt innan uppgraderingarna kommer har Grekland bytt billig säkerhet mot dyrare förhoppningar.

Vad siffrorna inte fångar

IMF:s senaste genomgång av Grekland pekade på ett strukturellt problem bakom den starka finanspolitiska bilden: ekonomin är fortfarande starkt beroende av turism och EU:s återhämtningsmedel, samtidigt som produktivitetstillväxten släpar efter resten av eurozonen (IMF). Stora primära överskott, det vill säga överskott före räntebetalningar, väcker också en fördelningsfråga i ett land med fattigdom över genomsnittet. Budgetdisciplinen finansierar skuldminskningen, men kostnaden för offentliga investeringar och välfärdstjänster är svårare att mäta.

Kreditvärderingsinstitutens genomgångar mellan september och november blir nästa test. En höjning till BBB+ skulle pressa ned upplåningskostnaderna ytterligare och ge stöd åt Atens bedömning att högre betalning i dag kan köpa billigare finansiering i morgon. Fram till dess är Grekland en ovanlig gäldenär: ett land som väljer att betala extra för trovärdighet, i tron att den växer snabbare än räntan.