Dyra elen stänger kemifabriker

Vid Chemelot, ett stort industrikomplex i nederländska Limburg, har producenten Fibrant stängt tre av sina sju fabriker. Saudiägda Sabic och egyptiskkopplade OCI har sålt anläggningar på samma område. Sådana kemikluster består inte av fristående fabriker som råkar ligga nära varandra. De delar rörledningar, biprodukter, värme och logistik. När en enhet försvinner mister andra insatsvaror eller kunder, och hela klustret försvagas. Samma urholkning syns i Ludwigshafen, Antwerpen och södra Italien. Drivkraften är ett kostnadsgap som europeiska beslutsfattare nu försöker minska.

Energi som elräkning och råvara

Kemifabriker använder inte bara energi. De omvandlar fossila molekyler till produkter. Naturgas och oljederivat är inte enbart bränsle, utan blir gödselgranulat, plastmassa och läkemedelsingredienser (IEA). När gaspriset stiger pressas därför både elräkningen och kostnaden för själva insatsvaran. Enligt oberoende energimodellering betalar europeiska producenter ungefär dubbelt så mycket för el som amerikanska konkurrenter (Energynews). Det vore kännbart i vilken industri som helst. I kemisektorn slår det två gånger.

I mitten av juli 2026 låg det tyska spotpriset på gas på 57,8 euro/MWh, medan dagenförepriset på el i genomsnitt var 113,0 euro/MWh. Utsläppsrätter inom ETS, EU:s system där företag måste köpa tillstånd för varje ton koldioxid de släpper ut, kostade omkring 79 euro per ton (BDEW). De flesta asiatiska konkurrenter möter varken jämförbara energipriser eller samma koldioxidkostnader. Den tyska kemiproduktionen ligger fortfarande mer än 20 % under 2021 års genomsnitt, enligt industridata (NZZ).

Jobben flyttar, de försvinner inte

BASF:s personalstyrka i Ludwigshafen uppges ha minskat från 33 370 personer i slutet av 2024 till omkring 30 000 heltidsjobb. Samtidigt investerar bolaget 8,7 miljarder euro i en ny anläggning i Zhanjiang i Kina (finanzen.net). BASF framhåller att satsningen i Kina delvis handlar om att sälja till en växande asiatisk marknad, inte bara om att lämna tyska kostnader bakom sig (BASF). Båda förklaringarna kan vara riktiga. Effekten blir ändå färre europeiska industrijobb och mer kapacitet i Asien.

I Brindisi i södra Italien varnar facken för att ett protokoll från mars 2025 lägger ut vägen mot en gradvis stängning av all baskemisk verksamhet vid Versalis anläggning. Baskemi är de standardiserade insatsvaror som andra tillverkare bygger vidare på (BrindisiTime). Facken avvisar inte den gröna omställningen. De kräver anställningsgarantier och en nationell plan innan fabriker stängs. I Belgien planerar TotalEnergies att stänga en av sina två ångkrackrar i Antwerpen senast 2027, alltså anläggningar som bryter ned oljebaserade råvaror till byggstenar för plast och kemikalier (chemietechnik.de).

Bryssel försöker bromsa trycket

EU-kommissionens paket från juli 2026 föreslår att taket i ETS ska sänkas långsammare efter 2030, att industrins fria utsläppsrätter förlängs och att en industribank för minskade utsläpp på 100 miljarder euro skapas. Kommissionen hävdar att storskalig elektrifiering kan minska Europas importnota för fossila bränslen med 260 miljarder euro per år till 2040 (European Commission). Den flamländska regeringen utvidgar redan ersättningen för indirekta koldioxidkostnader i elpriserna till fler energiintensiva sektorer, däribland kemiindustrin (vraagenaanbod.be).

Avvägningen är konkret. ETS har fungerat: utsläppen i de sektorer som omfattas har minskat med ungefär hälften sedan 2005, vilket gör systemet till ett av EU:s få klimatverktyg med tydliga resultat (Clean Energy Wire). Om taket försvagas gynnas äldre fossilbaserade anläggningar, medan företag som redan har investerat i renare processer riskerar att straffas (Energy Market Price).

Europa försöker stänga smutsig produktion innan den rena ersättningen är billig nog att bära industrin. Kommissionens paket köper tid. Det ekonomiska testet är om regeringarna använder den tiden till billigare ren el, starkare elnät och fungerande vätgasinfrastruktur. Ersättningar kan hålla kapacitet vid liv, men de gör den inte konkurrenskraftig.