Hormuzblockad pressar tyskt stål

Tysk stålproduktion föll med 2,8 % jämfört med året före (Tradingeconomics). M+E-sektorn, alltså maskin- och elindustrin som bär upp stora delar av tysk tillverkning, krympte 1,3 % (Gesamtmetall). Inom logistiken steg konkurserna till 11,1 per 10 000 företag, den högsta nivån i sektorn. Hundra dagar efter att blockaden av Hormuzsundet inleddes når effekterna Europas industrikärna innan konsumentpriserna fullt ut har hunnit reagera.

Från sundet till fabriksgolvet

Hormuzsundet, den smala farleden mellan Iran och Oman, brukar transportera omkring 14,8 miljoner fat olja per dag, ungefär 14 % av den globala efterfrågan. Trafiken ligger nu mer än 90 % under normal nivå. Den största krislagerutlösningen hittills, 400 miljoner fat som aktiverades den 11 mars, förbrukas snabbt. OECD-ländernas beredskapslager har sjunkit till en buffert på 60-90 dagar, nära IEA:s, Internationella energiorganets, lagstadgade säkerhetsgolv.

Brentoljan, det globala riktmärket för oljepriser, har stabiliserats kring 93-98 dollar per fat. Det är ungefär 35 % över nivån före krisen, men långt under de 200 dollar som vissa analytiker befarade. Saudiarabiens och Förenade Arabemiratens alternativa rörledningar kan föra 3,7-5,7 miljoner fat per dag utanför Hormuz. Samtidigt har Kinas oljeimport fallit till den lägsta nivån sedan 2020. Den globala oljeefterfrågan minskade 2,3 miljoner fat per dag i april jämfört med året före. Efterfrågefallet blev så stort att det dämpade en del av utbudsbristen.

Hur djupa sprickorna är

I ifo-institutets mätning i maj uppgav 15,9 % av tyska industriföretag att de hade materialbrist, upp från 13,8 % i april. Kemisektorn drabbades hårdast, med 31,2 %. Bristen gäller inte bara råvaror. Den schweiziska smörjmedelstillverkaren Motorex rapporterar att insatskostnaderna har stigit 200-300 %, samtidigt som lagren bara räcker i tre till fem månader.

Prognoserna för Tysklands BNP-tillväxt helåret 2026 har sänkts till 0,3-0,5 %. Eurozonen som helhet krympte 0,2 % under första kvartalet.

Notan kommer i vinter

Den tyngsta effekten för hushållen ligger fortfarande flera månader bort. IMF bedömer att en fördubbling av fraktpriserna höjer inflationen med 0,7 procentenheter, med störst genomslag omkring tolv månader senare. Rabobank räknar med att nederländska matpriser blir 7 % högre till jul, när kostnader för gödsel och transporter vandrar genom leveranskedjorna. Containerpriserna på rutterna mellan Asien och Europa steg 20-25 % bara under första veckan i juni.

ECB, Europeiska centralbanken som sätter räntan för eurozonens 20 länder, står inför ett val där båda vägarna kostar. Inflationen i eurozonen nådde 3,2 % i maj, driven av 9,9 % högre energipriser. Marknaden prisar in 99 % sannolikhet för en höjning till 2,25 % den 11 juni. Samtidigt krymper ekonomin redan. Att höja räntan mot inflation som beror på ett oljeutbudsschock, där priserna stiger för att varor inte fysiskt når marknaden snarare än för att efterfrågan är för stark, är stagflationens klassiska fälla: stagnation och inflation samtidigt, utan ett penningpolitiskt verktyg som löser båda problemen.

Även om Hormuz öppnas i morgon bedömer Rabobank att normaliseringen skulle ta till september, eftersom minor måste röjas, tankfartyg flyttas tillbaka och lager fyllas på. De skador som redan rör sig genom leveranskedjorna kommer först senare att synas fullt ut i matpriser och energiräkningar. Onsdagens ECB-besked visar om centralbanken prioriterar den inflation den kan mäta nu eller den recession den ser ta form.