Hormuzvapenvilan fastnar i minröjning

Iran och USA närmar sig en ram för 60 dagars vapenvila i Hormuzsundet, den smala passage där omkring 20 % av världens sjöburna olja transporteras. Brentoljan föll 4,5 % på beskedet, till cirka 98,83 dollar per fat (n-tv). Men tre månader efter att Iran stängde sundet som svar på amerikansk-israeliska angrepp ligger logistiken långt efter diplomatin. Vägen från ett undertecknat avtal till normaliserad energiförsörjning mäts i månader, möjligen år. Kostnaden hamnar till stor del hos europeiska konsumenter och skattebetalare.

840 fartyg och ett minfält

En vapenvila är bara början på uppröjningen. Över 600 tankfartyg sitter fast inne i Persiska viken, och ytterligare 240 väntar utanför, enligt Saudi Aramcos vd Amin Nasser (CNBC). Fartyg som dirigerats om runt Godahoppsudden i södra Afrika har fått ungefär 3 800 sjömil längre resa per sträcka, vilket har minskat den faktiska flottkapaciteten med omkring en tredjedel (straits.live). De fartygen kan inte bara vända tillbaka. Först måste de slutföra sina pågående resor.

Sedan finns minorna. Pentagon har uppgett för kongressen att en fullständig minröjning kan ta sex månader (Washington Post). Iran kan inte själv redovisa var alla utlagda minor finns (IndexBox). Så länge havsbotten inte har certifierats som säker lär försäkringsbolagen inte sänka sina premier. Krigsriskpremier, alltså det tillägg försäkringsbolag tar ut för fartyg i konfliktzoner, steg från 0,125 % av fartygsvärdet till så mycket som 5 % inom några dagar efter attackerna i februari (Property Casualty 360). Som Insurance Business Magazine sammanfattade det: "A ceasefire won't reopen the insurance market — not yet" (Insurance Business Magazine).

Råolja kan nå importmarknaderna inom två till sex veckor. Raffinerade produkter tar längre tid, eftersom raffinaderierna i Gulfområdet behöver veckor för att startas om. Internationella energiorganet IEA räknar med att världsekonomin tidigast under fjärde kvartalet 2026 återgår till sin bana före konflikten (Gulf News).

Vem som faktiskt betalar

Rumäniens inflation steg till 10,71 % i april, samtidigt som bränslepriserna var omkring 35 % högre än ett år tidigare (Agerpres). Inom eurozonen, de 20 länder som delar euro, hade Spanien den högsta inflationen på 3,2 %, där energi stod för över 60 % av prispressen (Merca2). I Nederländerna kostade diesel 2,37 euro per liter, högst i EU (IRU).

För oljebolagen ser kalkylen annorlunda ut. Shell redovisade en vinst på 4,84 miljarder euro för första kvartalet, 20 % mer än ett år tidigare, varav uppskattningsvis 1 miljard euro kopplas till Hormuzkrisen (NPO Radio 1). TotalEnergies ökade nettovinsten med 51 % (Made-in.be). För sex stora oljebolag uppskattar Oxfam de samlade vinsterna 2026 till omkring 93 miljarder euro (Euronews).

Staterna tar en del av kostnaden. Spanien har sänkt bränslemomsen från 21 % till 10 % (Spanish Ministry of Finance). Nederländerna har avsatt 927 miljoner euro i riktade stöd men medvetet undvikit en generell sänkning av bränsleskatten, för att inte driva upp efterfrågan när utbudet redan är begränsat (PWC). Rumänien har satt tak för detaljhandelsmarginaler och begränsat bränsleexporten (Radio România). Åtgärderna dämpar effekten för hushåll och företag, men de löser inte flaskhalsen i försörjningen.

Avgiftsvägen Iran vill behålla

Iran och Oman förhandlar om en permanent transitavgift för Hormuzsundet. Avgiften beskrivs som betalning för "särskilda tjänster" snarare än som en tull, vilket ska göra den lättare att förena med internationell sjörätt (Iran International, Livemint). Vid omkring 1 dollar per fat skulle avgiften ge Iran uppskattningsvis 7,3 miljarder dollar per år (Al Jazeera). Den föreslagna Persian Gulf Strait Authority tar redan emot betalningar i kinesiska yuan (Euronews).

Avgiften hänger ihop med en större finansiell fråga. Vita huset säger att inga pengar byter ägare i det framväxande avtalet. Axios har rapporterat att ramen innehåller upp till 20 miljarder dollar i frysta iranska tillgångar som en del av ett arrangemang för uranbyte. Om Iran får både de frysta tillgångarna och permanenta avgiftsintäkter lämnar Teheran krisen med betydligt större inkomster än före stängningen.

IEA har varnat för att strategiska oljereserver, de beredskapslager som stater håller för försörjningskriser, går in i en "röd zon" i juli eller augusti om flödena inte normaliseras (Cinco Días). När den rekordstora uttagningen på 400 miljoner fat ska fyllas på igen tillkommer 1,8 miljoner fat per dag i efterfrågan, i konkurrens om samma begränsade utbud (IEA, BloombergNEF). Marknaden prisar in ett politiskt avtal, men underskattar den fysiska eftersläpningen.