Hormuzstopp tredubblar tyska materialbrister

Hormuzsundet har varit stängt för kommersiell sjöfart i tre månader. Det som började som en geopolitisk kris har blivit ett industriproblem. Andelen tyska kemiföretag som rapporterar materialbrist steg från 7 procent i april till 31,1 procent i maj (Wiwo/ifo, 28 maj). Ifo-ekonomen Anna Wolf beskrev uppgången i orderingången som "tillfällig". Företagen räknar med en utdragen störning, och inte ens ett diplomatiskt genombrott denna vecka skulle snabbt reparera skadorna.

Försäkringen håller sundet stängt

Den 5 mars drog de stora P&I-klubbarna, de ömsesidiga försäkringsgivare som täcker besättning, last och miljöansvar för nästan all kommersiell sjöfart, tillbaka krigsriskförsäkringen för Hormuz (Property Casualty 360, mars 2026). Utan den försäkringen kan ett fartyg inte lägga till i hamn. För de fartyg som ändå försöker passera ligger krigsriskpremien för själva skrovet på 5,5 procent av fartygets värde. En enda resa med ett stort tankfartyg kostar nu över 6 miljoner dollar enbart i försäkring (The Flow Weekly, 26 maj).

Tankfartyg och LNG-fartyg har därför styrts om via Godahoppsudden, vilket lägger veckor till varje resa. LNG-transporterna genom Suezkanalen har fallit med omkring 90 procent, enligt fartygsdata (Schiffsradar24.de). Omdirigeringen binder upp kapacitet globalt och pressar upp fraktpriser även för gods som aldrig skulle ha gått nära Persiska viken.

Diplomatin har inte hunnit ikapp. Donald Trumps möte i Situation Room den 29 maj slutade utan avtal, och Teheran bestrider hans beskrivning av villkoren (PBS News, Al Jazeera). Men även ett undertecknat avtal skulle bara starta nästa process. Minröjning tar fyra till sex månader. Därefter måste Lloyd's omklassificera området innan försäkringsgivarna återställer normal täckning. Full kapacitet före januari 2027 bedöms som osannolik (LMA Lloyd's).

Lagringsgapet på 15 miljarder euro

Europa fyller gaslager under sommaren för att klara vinterns uppvärmning. Den processen ligger långt efter plan. Tysklands lager är fyllda till 30,6 procent, ungefär hälften av de 67 procent som är normalt i slutet av maj (BDEW). EU:s energiregulator ACER bedömer att det kostar ytterligare 10–15 miljarder euro att stänga gapet i Europa (EMA Energiewelt). Kostnaden går via energibolagen vidare till hushåll och industri i form av högre räkningar.

Tyska fabriker kortar redan arbetstiden för att hantera utbudschocken. ECB, Europeiska centralbanken som sätter räntan för de 20 euroländerna, väntas höja styrräntan med 0,25 procentenheter den 11 juni. Marknaden prissätter en höjning med 91 procents sannolikhet (ECB Watch, Euronews). Lånekostnaderna stiger alltså samtidigt som fabriker och hushåll tappar pengar till energiräkningar.

Även den globala bufferten tunnas ut. IEA:s strategiska frisläppande på 400 miljoner fat är till omkring 55 procent förbrukat, och det samlade utbudsunderskottet kan nå 900 miljoner fat i september (Brookings), just när sommarens bilresor och kylbehov toppar. Ledningar genom Saudiarabien och Förenade Arabemiraten kan bara ta en bråkdel av de volymer som gick genom Hormuz före krisen.

Rainer Seele, ordförande för ADNOC XRG och med lång erfarenhet av energi i både Gulfregionen och Europa, sammanfattade läget: "Återhämtningen i leveranskedjorna kommer inte över en natt. Den kommer att ta månader" (Tagesspiegel, 27 maj). Till hösten kommer varje veckas försening att synas i Europas gaslager.