Ungerska spioner i EU-mission

Ungerska underrättelseofficerare ska under flera år ha bedrivit verksamhet från Ungerns egen EU-representation i Bryssel, med tjänstemän i EU-kommissionen som mål. En gemensam granskning av Direkt36, Der Spiegel, Der Standard och De Tijd uppger att kommissionen inledde en utredning om uppgifterna men senare pausade den, enligt uppgifter för att inte stärka EU-fientliga stämningar i Budapest (Direkt36).

Kommissionen har fortfarande inte offentligt rett ut huvudfrågan. I maj 2026 friades den tidigare EU-kommissionären Olivér Várhelyi, Ungerns kandidat till kommissionen, från personlig inblandning. Däremot står det alltjämt obesvarat om ungerska officerare samlade in underrättelser om EU-anställda och interna ärenden (Euronews).

Spionaget ska ha kommit inifrån rummet

Uppgifterna är känsliga eftersom verksamheten i så fall bedrevs mitt i EU:s lagstiftningsmaskineri. Ungerns ständiga representation är inte en ambassad som betraktar institutionerna på avstånd. De nationella diplomaterna där deltar i Coreper, medlemsländernas ambassadörskommitté som förbereder ministerrådets beslut, och i arbetsgrupper där lagtexter förhandlas rad för rad (Council). Om underrättelseofficerare arbetade under diplomatisk täckmantel från representationen befann de sig nära den plats där EU-lag faktiskt formas.

Uppgifterna går tillbaka till 2013, då Ungerns underrättelsetjänst enligt granskningen började kartlägga ungerska medborgare som arbetade vid EU:s institutioner. Från 2015 ska verksamheten ha blivit mer offensiv, med försök att komma åt känsliga EU-handlingar. En officer ska ha avslöjats 2017, vilket äventyrade det bredare nätverket (Direkt36). Separat uppges ungerska tjänster ha övervakat utredare vid OLAF, EU:s bedrägeribekämpande organ, som granskade ett bolag med koppling till Viktor Orbáns svärson (EUNews).

Europaparlamentet antog i november 2025 en resolution där kommissionen uppmanades att snabbt lägga fram sina slutsatser och där parlamentet krävde konsekvenser om uppgifterna visade sig stämma (European Parliament). Åtta månader senare finns varken något offentligt rättsligt avgörande eller någon institutionell slutsats.

Där EU:s makt tar slut

EU kan ingripa mot budgetfusk, rättsstatsbrott och överträdelser av unionsrätten. De verktygen har redan använts mot Ungern: i slutet av 2022 frös rådet miljardbelopp i ungerska sammanhållningsmedel på grund av rättsstatsbrister (CER). Europaparlamentets artikel 7-förfarande, EU:s mekanism för att hantera systematiska hot mot demokratin i ett medlemsland, har varit öppet mot Ungern sedan 2018.

Underrättelseinhämtning genom ett medlemslands diplomater hamnar däremot i en gråzon där EU:s befogenheter är svaga. EU-fördraget slår fast att nationell säkerhet är varje medlemsstats ansvar (Article 4 TEU). EU:s eget analysorgan INTCEN kan bedöma hot men saknar mandat att utreda eller ingripa (EEAS). Belgien har jurisdiktion som värdland, men diplomatisk immunitet begränsar vad belgiska myndigheter kan göra inne i en ständig representation utan samtycke. För att EU ska kunna agera behöver det påstådda spionaget i praktiken omklassificeras: till mutor av EU-tjänstemän, missbruk av EU-medel eller en bredare rättsstatsfråga. Ren underrättelseinhämtning under diplomatisk täckmantel passar inte in i någon tydlig EU-rättslig kategori.

Vem som oroar sig mest

Oron är störst i medlemsländer som redan ser ryskt inflytande som ett direkt säkerhetsproblem. Polska medier placerar Orbáns Ungern i kategorin intern EU-risk med koppling till Ryssland (Onet). Estniska företrädare har beskrivit interna EU-splittringar om Rysslandssanktioner som strategiskt farliga, inte bara som besvärliga förhandlingsproblem (ERR). Den praktiska frågan för dessa länder är hur mycket känslig diskussion om sanktioner, försvar och Ukraina som kan delas i rum där varje medlemsstat har en plats.

Ungerns regering efter Orbán, ledd av Péter Magyar, har börjat montera ned delar av den gamla underrättelse- och kontrollapparaten. Det ungerska parlamentet har nyligen röstat för att avskaffa Byrån för suveränitetsskydd, ett organ från Orbán-eran som Bryssel länge kritiserat (Le Monde). Den politiska förändringen kan minska det ungerska problemet. Den löser inte EU:s strukturella problem. Ingen kommissionsakt, inget belgiskt domstolsbeslut och ingen institutionell reform har hittills klargjort vad som ska ske nästa gång ett medlemsland använder sin plats i rummet för att samla underrättelser om dem som förhandlar fram EU:s lagar.