Ungern jagar €16,4 miljarder före 31 augusti

Det som avgör Ungerns möjlighet att få loss frysta EU-medel är nu lika mycket kalendern som reformerna. Den 10 juni lämnade Ungern in en ändrad återhämtnings- och resiliensplan till EU-kommissionen. I paketet samlas antikorruptionslagar, skärpta regler för tillgångsdeklarationer och avveckling av offentliga stiftelser kopplade till Orbán-eran, med målet att frigöra 16,4 miljarder euro i frysta EU-medel (Euronews). Inlämningen startar en prövning, inte en utbetalning. Men EU:s egen tidsplan pressar ihop ett förfarande som normalt tar fem till nio månader till ungefär sex veckor: alla delmål måste vara uppfyllda senast 31 augusti 2026, och de sista utbetalningarna ska göras före årets slut (RRF Regulation). Den tidsramen formar nu varje aktörs förhandlingsutrymme.

Två lås på pengarna

Pengarna ligger bakom två olika juridiska spärrar. Faciliteten för återhämtning och resiliens, EU:s postpandemiska fond, betalar ut medel först när medlemsländer visar att de har uppfyllt överenskomna reformmål (RRF Regulation). Separat ger villkorlighetsförordningen kommissionen möjlighet att skydda EU-budgeten när problem med rättsstatens principer hotar sund ekonomisk förvaltning (Conditionality Regulation). Ungerns ursprungliga plan innehöll 27 supermilstolpar, alltså särskilt tunga kontrollpunkter som skulle fungera som skyddsmekanismer (Council Implementing Decision). Den nya inlämningen ber Bryssel ändra den ramen.

Vägen från inlämning till betalning är fortfarande lång: kommissionens bedömning, ett ändrat rådsbeslut som kräver medlemsländernas godkännande, ungerskt genomförande, en betalningsansökan och därefter kommissionens kontroll. En talesperson för kommissionen har uppgett att målet är ett rådsbeslut i juli (Euronews). Därmed återstår nästan ingen tidsmarginal.

Genvägen via utvecklingsbanken

Lagpaketet innehåller regler för att avskaffa stiftelser för allmänintresse med koppling till personer från Orbán-eran, hårdare tillgångsdeklarationer för politiker och större befogenheter för Ungerns integritetsmyndighet. Det omfattar även straffrättsliga påföljder för tjänstemän som döljer tillgångar (Portfolio).

Den mest betydelsefulla konstruktionen gäller hur pengarna ska föras vidare. Den ungerske ministern Dávid Vitézy har offentligt sagt att en del av medlen skulle kanaliseras genom MFB, Ungerns statliga utvecklingsbank, som en samlad kapitalhöjning för att undvika att pengar går förlorade före augustifristen (M1 archive). Om omkring 4 miljarder euro förs över till MFB före tidsfristen och sedan delas ut fram till 2030, kan det formella delmålet uppfyllas samtidigt som EU:s kontroll koncentreras till ett enda godkännande. Den ändrade planen var inte offentlig när den lämnades in. Därför kan varken journalister eller Europaparlamentariker ännu kontrollera om kommissionens granskning består efter överföringen.

Där medlemsländerna delar sig

Två konfliktlinjer framträder. Tyskland, Frankrike, Nederländerna, Belgien och Luxemburg vill ha strängare skyddsmekanismer i framtida rättsstatsärenden, bland annat snabbare frysning av medel och förfaranden om rösträtt (Euronews DE). Tysklands handelsmyndighet beskriver det ungerska paketet som villkorat av reformer och genomförande i tid, samtidigt som frågor om grundläggande rättigheter fortfarande är olösta (GTAI).

Polen läser ärendet genom Ukraina. Budapest har dragit tillbaka sitt veto mot 6,6 miljarder euro från Europeiska fredsfaciliteten, EU:s verktyg utanför den ordinarie budgeten för att ersätta vapenleveranser. Därmed frigjordes medel som Warszawa hade väntat på (Onet). Ungerns återhämtningspengar och landets utrikespolitiska veton fungerar nu som förhandlingsvalutor vid rådets bord.

Europaparlamentets pågående mål i EU-domstolen, C-225/24, skapar ytterligare juridisk friktion. Parlamentet angriper kommissionens tidigare beslut att frigöra miljarder till Ungern och hävdar att Bryssel godkände medel innan Budapest faktiskt hade uppfyllt sina rättsstatsåtaganden (CURIA C-225/24). Målet stoppar inte den nuvarande processen, men varje ny utbetalning kommer att bedömas mot samma rättsliga måttstock.

Kommissionen bygger därför sin bedömningsakt med vetskapen om att en domstol senare kan pröva om den gjorde en riktig avvägning eller lät tidsfristen styra. Faciliteten för återhämtning och resiliens utformades för att deadlines skulle pressa regeringar till reformer. Risken är att samma deadlines pressar Bryssel att godkänna innan kontrollen är färdig.