Ungern jagar €10 miljarder

Ungerns största öppning mot EU-finansiering på flera år kommer samtidigt som statsfinanserna försvagas snabbt. Den 10 juli godkände EU:s finansministrar Budapests reviderade återhämtningsplan, vilket öppnar vägen till omkring 10 miljarder euro i bidrag och förmånliga lån (CNN Portugal/Lusa, EU-kommissionen). Under första kvartalet uppgick budgetunderskottet till 9,0 % av BNP, nästan dubbelt så mycket som i fjol (Xinhua). Dörren är alltså öppen, men pengarna har inte betalats ut. Programmet löper dessutom ut vid slutet av 2026.

Ett kontrakt, inte en banköverföring

Faciliteten för återhämtning och resiliens, EU:s investeringsprogram efter pandemin, fungerar inte som en vanlig utbetalning. Ett medlemsland enas med EU-kommissionen om en reformplan med konkreta investeringar och politiska åtgärder. Därefter kontrollerar Bryssel att varje villkor har uppfyllts innan pengar släpps (RRF-förordningen, rådets förklaring). Ungern har hittills inte fått en enda euro genom detta godkännande.

Finansminister András Kármán har beskrivit tidsplanen: återstående villkor ska uppfyllas före slutet av augusti, betalningsansökningar lämnas in i september och de första utbetalningarna kan komma under sista kvartalet 2026 (Visegrad Insight). Paketet består av 6,5 miljarder euro i bidrag och upp till 3,5 miljarder euro i lån med lägre ränta än Ungern kan få på obligationsmarknaden (Hungarian Conservative, EU-kommissionen). En bredare politisk uppgörelse mellan Bryssel och Budapest lyfter totalsumman till 16,4 miljarder euro (Daily Finland/Xinhua), men merparten ligger utanför beslutet den 10 juli och beror på separata processer.

En budget som inte kan vänta

Ungerns budgetläge gör frågan mer akut än administrativ. I EU-kommissionens konvergensrapport för 2026 beräknas underskottet till 5,1 % 2024 och 4,7 % 2025, i båda fallen över EU:s gräns på 3 %. Statsskulden väntas samtidigt stiga till 74,6 % av BNP (kommissionens konvergensrapport). OTP Bank räknar med ett underskott på 6,9 % för helåret 2026, drivet av skattesänkningar och utgifter inför valet (OTP Bank).

Budgetmekaniken är enkel. EU-bidragen finansierar järnvägs-, energi- och bostadsprojekt som Ungern annars hade behövt betala ur den egna budgeten. EU-lånen är billigare än Budapests upplåning på marknaden. Om pengarna betalas ut kan regeringen investera utan att skulden ökar lika snabbt. Om processen fastnar måste Ungern skjuta upp projekten, förfinansiera dem via ett underskott som redan ligger över EU:s gräns eller låna dyrare. Varje månads försening gör kalkylen sämre.

Priset för efterlevnad

För att öppna vägen till pengarna har Ungern gjort en eftergift som Bryssel krävt i flera år: landet ansluter sig till Europeiska åklagarmyndigheten, EPPO, som kan utreda bedrägerier och missbruk av EU-medel (EPPO, Telex). Enligt rapporteringen kan EPPO:s behörighet omfatta brott som begåtts sedan juni 2021, då myndigheten inledde sin verksamhet (Spiegel). Det innebär att vissa korruptionsärenden flyttas bort från ungersk regeringskontroll: åklagare i Luxemburg, inte i Budapest, skulle leda dem.

EPPO är ändå beroende av ungerska åklagare, polissamarbete och fungerande domstolar på plats. Den infrastrukturen har ännu inte prövats. Planen innehåller också krav på integritetsorgan och upphandlingsreformer. Den avgörande frågan är om dessa håller när augustideadlinen närmar sig och budgetpolitiken redan präglas av valåret.

Ungern har fått en juridisk väg tillbaka till EU-pengarna. Landet har inte fått pengarna. En stat med ett underskott nära 7 % av BNP har svårt att avstå från 10 miljarder euro i bidrag och billiga lån. Villkoren från Bryssel är konkreta: åklagarprövning av bedrägerier, reformerad upphandling och skärpt korruptionskontroll. Budgetläget gör förseningar dyra. Där ligger EU:s starkaste påtryckning: inte i straffet, utan i ett finansieringsbehov som håller Budapest kvar vid förhandlingsbordet.