Ungern kan stänga av fabriker

Ungern publicerade på fredagskvällen nöddekret 118/2026, som ger den nationella nätoperatören rätt att koppla bort stora industrikunder från elnätet (444, HVG). Bakgrunden är att Donau har sjunkit så lågt att Paks, Ungerns enda kärnkraftverk, har förlorat mer än hälften av sin produktion. Premiärminister Péter Magyar sade att hushållen ligger sist i begränsningskedjan. Industrin kopplas ned först.

Så kan en torr flod stoppa ett kärnkraftverk

Paks använder inte flodvatten som bränsle. Däremot pumpas vatten från Donau genom kylsystemen för att föra bort överskottsvärme, innan vattnet släpps tillbaka i floden. När vattennivån faller tillräckligt långt uppstår två problem: returvattnet kan bli för varmt för miljögränserna, och kylpumparnas intag kan hamna ovanför vattenlinjen (Die Presse, MVM).

Under den senaste veckan har MVM, det statliga bolag som driver Paks, stegvis dragit ned reaktorerna i takt med att floden sjunkit. Den 1 augusti hade produktionen fallit till omkring 940 MW, från normala 2 000 MW, samtidigt som Donau låg på -124 cm och fortsatte nedåt (VG). Enligt MVM skulle -134 cm tvinga fram en fullständig avstängning. Prognoserna pekar mot -144 cm.

Industrin tar första smällen

Dekretet ger MAVIR, Ungerns nätoperatör, en trestegsmodell. Först kan stora elförbrukare som tar ut mer än 0,5 MW uppmanas att minska frivilligt. Därefter kan obligatoriska reduktionsorder utfärdas. I sista steget kan den som inte följer ordern kopplas bort efter två timmars varning (HVG).

Batterifabriker, cementverk, kemifabriker och biltillverkare pekas ut som målgrupper (24.hu). Prioriteringen är medveten: industrin ska bära avbrotten för att bostäderna ska ha kvar elen.

Företag som ignorerar en order riskerar straffavgifter på 200 % av spotpriset på HUPX, Ungerns elbörs där el handlas timme för timme (444). De får inte heller kräva ersättning för förlorad produktion. I praktiken betyder det stoppade skift, stillastående produktionslinjer och förluster som helt hamnar hos fabriken.

Ungern har skrapat ihop viss reservkapacitet: omkring 240 MW i frivilliga neddragningar från industrin och cirka 400 MW genom reparationer av det gaseldade kraftverket Dunamenti (Intellinews). Ledningarna till grannländerna kan ta in omkring 3 600–3 800 MW i import (Aktuality). Men importerad el under en värmebölja, när också grannländerna behöver mer, blir dyr.

Hela Donaukorridoren får ont om el

Europas elmarknader sitter ihop. När Ungern bjuder på mer importel konkurrerar landet med sina grannar om samma produktion. Det pressar upp priserna i Centraleuropa.

Den 29 juli låg priset på el för nästa dag tätt samlat: 132 euro/MWh i Ungern, 133 euro/MWh i Rumänien och 139 euro/MWh i Kroatien. Men inom dygnet svängde det ungerska timpriset från 12 euro/MWh mitt på dagen, när solkraften gav mest, till 268 euro/MWh på kvällen (Serbia Energy). Kontrakt för el kommande vecka steg till omkring 250–263 euro/MWh, från 218 euro/MWh dagen före (Argus).

Rumänien har samma brist på svalt flodvatten och tillgänglig elproduktion. Bukarest har utfärdat energiberedskap för augusti sedan flödet i Donau fallit till omkring 1 600 m³/s, jämfört med normala över 4 000 m³/s, vilket hotar kärnreaktorerna i Cernavoda (Agerpres). Rumänien har gått från elexportör till kvällsimportör och tar in omkring 1 700 MW, främst från Bulgarien (Profit.ro). I Österrike producerar Verbund, landets största vattenkraftsbolag, omkring 30 % mindre än säsongsgenomsnittet (Deutsche Börse/dpa-AFX).

Torkan pressar alltså kärnkraft och vattenkraft samtidigt som värmen driver upp efterfrågan. De ungerska fabrikerna får bära den första kostnaden. Om Donau fortsätter att sjunka riskerar Ungern och grannländerna att samtidigt få brist på reservproduktion, kylvatten och importkapacitet.