Ungerns solhushåll mister nettomätning

Hundratusentals ungerska familjer satte upp solpaneler på taken med ett regelverk som lät dem kvitta överskottsel mot den egna förbrukningen över ett helt år. Sedan ändrade regeringen beräkningssättet. Hushållen säljer nu el som matas ut på nätet för omkring 5 forint per kilowattimme, men köper tillbaka el för 36 forint inom pristaket, eller upp till 70 forint över det (HVG, 24.hu). Skillnaden, i praktiken sju mot ett, har gjort en rimlig hushållsinvestering olönsam.

Ungerns författningsdomstol har avvisat klagomål mot regeländringen (HVG). Därmed är den juridiska frågan avgjord. Kvar står den politiska och ekonomiska: om hushåll kan lita på framtida energiregler. Samtidigt är Budapest på väg att styra hundratals miljoner euro i EU-medel till samma energisystem.

Det gamla avtalet och hur det föll sönder

I det gamla systemet för nettodebitering kunde ett hushåll med solpaneler mata ut el mitt på dagen och ta tillbaka el på kvällen. Bara nettoskillnaden över året räknades av. Elnätet fungerade därmed som ett gratis batteri. Med de nya reglerna för bruttodebitering prissätts de två flödena separat, och ersättningen för utmatad el ligger långt under hushållens inköpspris.

Över 320 000 småskaliga solcellsanläggningar berörs när tidigare övergångsregler löper ut (Portfolio). Vissa ägare har fått böter för påstådd utmatning i områden där sådan begränsats, trots att förändrad mätlogik kan ha påverkat avläsningarna. Reglerna ändrades; kostnaden hamnade hos hushållen.

Billig hushållsel flyttar kostnader till företag

Solcellsfrågan blottar ett större problem. En granskning av Telex/G7 beskriver oklara tariffberäkningar, avsaknad av publicerade uppgifter om var elnätet kan ta emot ny produktion och statligt närstående energibolag som verkar samtidigt inom produktion, nät och handel. Därmed sätts villkor som utomstående aktörer har svårt att kontrollera (Telex/G7).

Ungerska hushåll betalar omkring 9,8 eurocent per kilowattimme, ungefär en tredjedel av EU-snittet, tack vare pristak som funnits sedan 2013 (KSH). Skillnaden försvinner inte. Industriföretag och småföretag bär korssubventioner som enligt Telex/G7 driver deras elräkningar klart över konkurrenternas nivåer i EU (Telex/G7). När staten eller reglerade tariffer i slutänden täcker kostnaderna försvagas dessutom det effektivitetstryck som normalt följer av höga nät- och produktionskostnader.

700 miljoner euro genom en smal port

Utlysningar på omkring 540 miljarder forint med EU-stöd är nu öppna för elnätsutbyggnad och smarta elmätare (Portfolio). Pengarna ingår i Ungerns reviderade plan inom EU:s återhämtningsfacilitet, RRF, den postpandemiska fond där medlemsländer får ersättning när avtalade reformer har genomförts. Energikapitlet i planen är värt mer än 700 miljoner euro, varav omkring 643 miljoner euro är avsatta för elnät (Telex).

Inga utbetalningar kan göras förrän Budapest uppfyller 27 så kallade supermilstolpar om domstolarnas oberoende, korruptionsbekämpning och skydd av statsbudgeten (European Commission). Ungern har ännu inte lämnat in någon betalningsansökan. Landet behöver investeringar och EU-pengar, men rättsstatsvillkoren skjuter ersättningen framåt. Det skapar ett tryck att investera snabbt och hantera styrningsfrågorna senare.

Utlysningarna riktas till stamnätsoperatören MAVIR och sex distributionsbolag, däribland nätbolag inom E.ON och MVM. Hushåll, oberoende projektutvecklare och nya marknadsaktörer kan inte söka. Om tariffmodellerna förblir otydliga och nätanslutningar fortsätter att fördelas utan insyn, ökar offentliga pengar nätbolagens reglerade tillgångsbas utan att tillträdet till systemet blir rättvisare.

Investeringsbehovet är verkligt, men tillträdesproblemet är lika verkligt

Elnätet har svårt att ta emot den produktion som redan byggts. EBRD har ställt upp med 70 miljoner euro i ett paket på 210 miljoner euro för ett projekt på 450 MW med solkraft och batterilagring, som banken beskriver som ett av de första projektfinansierade hybrida förnybarhetsprojekten i Central- och Östeuropa (EBRD). Rumänien visade förra veckan den regionala effekten: solkraft stod för omkring 40 % av produktionen dagtid men föll bort på kvällen, vilket pressade spotpriserna över 1 000 euro per MWh (Digi24). Utan lagring och nätkapacitet fyller solkraften systemet mitt på dagen och lämnar köparna exponerade efter mörkrets inbrott.

Nederländerna ger en relevant jämförelse. Även där avskaffas nettodebiteringen för solcellshushåll, senast den 1 januari 2027, och hushållens kostnader väntas stiga från omkring 770 till 1 030 euro per år (Essent, Zonneplan). Den nederländska övergången sker med publicerade uppgifter om nätkapacitet, transparenta köregler och reglerade tidsfrister för anslutning. Enligt Telex/G7 saknas motsvarande offentlig information i Ungern (Telex/G7).

Ungerns elnät behöver investeringar. Det som hittills framgår pekar samtidigt på ett tillträdesproblem, inte bara ett kapacitetsproblem. EU:s betalningsvillkor och utlysningarnas utformning kan fortfarande användas för att kräva större öppenhet, men den nuvarande strukturen ger ingen garanti för det.