Ungern ansluter till EU-åklagaren

Budapest har gått med på att ansluta sig till Eppo, EU:s oberoende åklagarmyndighet för brott mot unionens budget. Ungern har motsatt sig myndigheten sedan den inrättades 2017. Beslutet öppnar för brottsutredningar av EU-finansierade utgifter under Orbánåren, med räckvidd tillbaka till juni 2021. Omsvängningen hänger nära samman med de 16,4 miljarder euro i frysta EU-medel som Budapest inte kunde få loss utan eftergifter (Irish Times, Al Jazeera).

Hur pengarna vägde tyngre än suveräniteten

I flera år beskrev Budapest Eppo som ett intrång i den nationella suveräniteten. EU:s svar blev att stegvis höja kostnaden för den hållningen.

I december 2022 frös medlemsländerna omkring 6,3 miljarder euro i ungerska sammanhållningsmedel på grund av korruption och brister i rättsstatens funktionssätt (Council of the EU). Även återhämtningspengarna låg kvar låsta. Vid mitten av 2026 uppgick det blockerade beloppet till ungefär 16,4 miljarder euro (Telex). EU-pengar var inte längre en automatisk utbetalning. Budapest tvingades byta juridisk kontroll mot tillgång till finansiering.

Den politiska brytningen kom i april 2026, när Péter Magyar besegrade Viktor Orbán och avslutade Fidesz styre (iFAIR, DW).

Magyars regering agerade snabbt. Parlamentet antog ett reformpaket med röstsiffrorna 142 mot 39 och underrättade formellt Bryssel om att Ungern skulle ansluta sig till Eppo (Brussels Signal). EU-kommissionen förbereder nu ett godkännande av Ungerns återhämtningsmedel på 10 miljarder euro, även om de sista besluten återstår (Euronews).

Anslutningen till Eppo är den tyngsta eftergiften i paketet. Ungerska åklagare kommer inte längre ensamma att kontrollera varje ärende om misstänkt bedrägeri med EU-medel. En oberoende EU-myndighet får straffrättslig behörighet inne i Ungern.

Vad åklagarmyndigheten kan nå

Eppo utreder bedrägerier, korruption, förskingring och grova gränsöverskridande momsbedrägerier, men bara när EU-pengar berörs (Regulation 2017/1939). Myndigheten är alltså inte en allmän antikorruptionsmyndighet. Den arbetar genom delegerade åklagare: jurister utsedda på EU-nivå men placerade i de nationella rättssystemen, där de utreder under Eppos mandat och driver mål enligt nationella processregler. Konstruktionen ger EU en direkt ingång i ett lands straffrättssystem.

Juni 2021 är den avgörande tidpunkten. Då blev Eppo operativt, och kommissionen uppges ha godkänt Ungerns anslutning med behörighet tillbaka till detta startdatum (Euronews). Fem år av EU-finansierade utgifter under Orbánperioden kan därmed omfattas. Retroaktiviteten gäller inte alla brister i styrningen, utan bara finansiella brott med koppling till EU-medel som begåtts efter att Eppo började verka.

Eppo kan inte besluta om frysta pengar ska betalas ut. Myndighetens praktiska genomslag beror på hur många delegerade åklagare Ungern utser, om de får tillgång till akter och om domstolarna handlägger målen i rimlig takt.

Vad Polen och Tjeckien redan visar

Polen är den närmaste jämförelsen. Warszawa anslöt sig till Eppo i februari 2024 efter sitt eget regeringsskifte, som ett led i att återuppbygga förtroendet i EU och få frysta medel upplåsta. I polsk debatt beskrevs skiftet som "slutet på eran med lätta EU-pengar" (Rzeczpospolita). Men mer än två och ett halvt år senare saknas fortfarande slutliga domstolsavgöranden i flera uppmärksammade ansvarsutkrävanden (Radio ZET). Finansieringen kan starta om snabbare än rättsväsendet levererar domar.

Tjeckien visar den strukturella begränsningen. Även efter att kommissionen sagt åt tjeckiska myndigheter att sluta deklarera utgifter kopplade till Agrofert fortsatte företag med band till den tidigare premiärministern Andrej Babiš att få direkta jordbruksstöd via andra EU-kanaler (Aktuálně.cz, iROZHLAS.cz). Eppo höjer den straffrättsliga risken vid bedrägerier med EU-medel. Myndigheten kan inte skriva om betalningsregler som gör att vissa pengar fortsätter att flöda.

Det verkliga testet

EU:s starkaste verktyg mot Ungern var aldrig artikel 7, fördragsproceduren för att bestraffa demokratisk tillbakagång. Den kräver enhällighet mellan medlemsländerna och har aldrig använts fullt ut. Det starkaste verktyget var pengar. Villkorade utbetalningar tvingade Budapest att acceptera en åklagarmyndighet som regeringen inte kontrollerar.

EU har visat att unionen kan köpa sig rättslig åtkomst när värdeprocedurerna inte räcker. Men åtkomst är inte detsamma som ansvarsutkrävande förrän Eppo har åklagare, handlingar och domstolar som faktiskt rör sig framåt. Europeiska revisionsrätten pekade fortfarande i år på bristande spårbarhet i återhämtningsfonden som ett tillsynsproblem (ECA). Själva anslutningsbeslutet, villkoren för retroaktiviteten, antalet delegerade åklagare och tidsplanen för arbetet har ännu inte publicerats. Utan dessa uppgifter är eftergiften ett juridiskt faktum, men ännu inte en operativ verklighet. EU-kommissionen, Eppo och Magyars regering behöver lägga fram detaljerna.