Ungern nära €10.4 billion i EU-stöd

Péter Magyar reser till Bryssel i veckan för att skriva under ett politiskt avtal som kan frigöra upp till 10,4 miljarder euro i frysta EU-medel till Ungern. EU-kommissionen beskriver uppgörelsen som en belöning för demokratisk förnyelse efter Viktor Orbáns 16 år vid makten. Samtidigt prövas en rättsfråga i EU-domstolen som kan slå fast att modellen strider mot EU-rätten: att betala ut pengar på grundval av politiska löften, snarare än verifierade reformer.

Mönstret är redan dokumenterat. I februari 2024 tinade kommissionen upp medel till Polen efter Donald Tusks valseger och godtog reformåtaganden innan de hade genomförts. Polen har sedan dess lyft 62,4 procent av sin återhämtningsplan, men ingen av de utlovade domstolsreformerna har trätt i kraft. Nu står Ungern på tur.

Domstolsmålet som kan bryta mönstret

I mål C-225/24 stämmer Europaparlamentet EU-kommissionen för beslutet i december 2023 att frigöra 10,2 miljarder euro i sammanhållningsmedel, alltså EU:s pengar för infrastruktur och regional utveckling, till Ungern. Generaladvokat Tamara Ćapeta rekommenderade i februari 2026 att beslutet skulle ogiltigförklaras och pekade på fyra konkreta brister i kommissionens bedömning: reformer som inte hade trätt i kraft, lagstiftning som undergrävde reformernas uttalade syfte och utebliven kontroll av faktiskt genomförande.

Ćapetas skarpaste invändning gäller proceduren. Hon anser att EU-domstolen bör göra en fullständig prövning av sådana beslut, inte bara kontrollera uppenbara fel. Om EU-domstolen följer hennes linje blir varje framtida beslut om att frigöra EU-medel prövbart i sak. Kommissionen skulle då behöva visa att reformer är "på plats och tillämpas", inte bara att de har antagits.

Domstolen har ännu inte avgjort målet. Kommissionen förhandlar alltså om en ny utbetalning samtidigt som den förra riskerar att ogiltigförklaras.

En finanspolitisk fälla med hårt slutdatum

Magyars handlingsutrymme är begränsat. Ungerns budgetunderskott uppgick i slutet av april till 3 850 miljarder forint, vilket motsvarar 91 procent av helårsmålet efter fyra månader. En stor del förklaras av omkring 1 450 miljarder forint i uteblivna EU-intäkter. För RRF, återhämtningsfaciliteten efter pandemin, löper tidsfristen ut den 31 augusti 2026. Efter det förfaller pengarna.

Magyar har offentligt avvisat två av Bryssels centrala krav: att avveckla extraskatter på banker och energibolag samt att lägga om pensionssystemet. Hans argument är att Ungerns statsfinansiella läge gör båda åtgärderna omöjliga.

Den lösning som nu växer fram är ett kapitaltillskott till Ungerns statliga utvecklingsbank MFB. Budapest skulle kanalisera EU-medlen genom banken, bokföra dem som utbetalda före augusti och låta banken fördela pengarna under flera år. Kommissionen skickade en hög delegation till Budapest i mitten av maj för att granska upplägget (Euronews, Portfolio). Oron i Bryssel är att kommissionen tappar kontrollen över hur pengarna används.

Väktarna som tog ett steg tillbaka

Den koalition som skulle hålla fast vid strikta villkor har i praktiken lösts upp. Tysklands utrikesminister driver nu linjen att avskaffa enhällighetskravet, snarare än att skärpa villkorligheten. Österrikes förbundskansler tog emot Magyar med militära hedersbetygelser den 21 maj, vilket signalerade partnerskap snarare än kontroll. Finlands statsminister insisterade på att rättsstaten "inte är en bricka i ett förhandlingsspel", men någon finsk blockering i rådet har inte följt.

De "strikta sex" – Sverige, Österrike, Tyskland, Finland, Nederländerna och Estland – har inte tillräckligt stor befolkningsandel för att bilda en blockerande minoritet vid beslut med kvalificerad majoritet, där stora länder väger tyngre och inget enskilt land kan stoppa ett beslut på egen hand. För RRF beslutar kommissionen dessutom ensam, utan omröstning i rådet. Väktarna har inflytande, men inget veto.

Räddningsoperationen för 85 procent

Ungern har bara betalat ut 9 procent av sin RRF-tilldelning, den lägsta nivån i EU. Även kommissionens optimistiska uppskattningar pekar på att bara 80–85 procent av totalbeloppet kan räddas före tidsfristen.

EU-domstolens dom i C-225/24 avgör om kommissionen kan fortsätta behandla ett regeringsskifte som ersättning för verifierad reform. Om domstolen följer Ćapeta förändras reglerna för att hålla inne EU-medel från ett politiskt instrument till en rättslig skyldighet. Då binds varje framtida beslut om att frigöra eller stoppa pengar till prövbara krav på genomförande.