Ungern lagstiftar för €16.4bn från EU

Ungerns parlament röstade förra veckan med 142 röster mot 39 för ett omfattande antikorruptionspaket, i syfte att få loss omkring 16,4 miljarder euro i frysta EU-medel (Brussels Signal, kormany.hu). De nya lagarna skärper reglerna för tillgångsdeklarationer, stärker Integritetsmyndigheten, Ungerns antikorruptionsorgan, och upplöser allmännyttiga stiftelser med koppling till Orbánregeringen. För EU-kommissionen blir prövningen enkel att formulera men svår att avgöra: räcker lagändringar på papperet, eller ska pengarna hållas inne tills reformerna fungerar i praktiken?

Tre potter, en tidsfrist

De frysta medlen ligger i tre delar. Omkring 10,4 miljarder euro kommer från Ungerns anslag inom faciliteten för återhämtning och resiliens, EU:s investeringsfond efter pandemin. De pengarna är blockerade eftersom Budapest inte har uppfyllt 27 så kallade supermilestones om domstolars oberoende, antikorruption och revisionskontroller (European Commission).

Därutöver har EU-länderna fryst 6,3 miljarder euro i sammanhållningsmedel, alltså EU:s regionala utvecklingsstöd. Beslutet fattades med stöd av villkorlighetsförordningen, som gör det möjligt att stoppa utbetalningar när brister i rättsstatens funktionssätt hotar EU-budgeten (Council of the EU). En tredje del, omkring 2,2 miljarder euro, beror på om självständigheten återställs för universitet som placerats under stiftelser med regeringskopplingar (European Commission).

Återhämtningspengarna är mest tidskritiska. Ungern har redan förlorat omkring 1 miljard euro permanent genom automatisk återtagning av outnyttjade medel (Centre for European Reform). För resten gäller tidsfristen 31 augusti: alla delmål ska vara uppfyllda då, betalningsansökningar ska lämnas in i september och utbetalningarna ska vara avslutade före årsskiftet. Om ett enda supermilestone missas försvinner pengarna (DW).

Genvägen via utvecklingsbanken

Budapests reviderade återhämtningsplan styr en stor del av pengarna genom den ungerska utvecklingsbanken MFB. Regeringen vill skjuta in EU-medel som kapital i banken, vilket enligt EU-reglerna kan räknas som en verifierbar investering. Den faktiska användningen, till lån för små och medelstora företag, hyresbostäder och järnvägsfordon, skulle därefter ske genom MFB-program under flera år (Telex).

Dávid Vitézy, ministern med ansvar för processen, meddelade den 25 juni att kommissionen hade godkänt den reviderade planen och att en ny MFB-lag skulle följa. Lagförslaget ska enligt honom göra om MFB från regeringens "huskassa" till en bank som klarar att förvalta EU-medel (Portfolio).

Risken ligger i konstruktionen. Bankwatch har varnat för att återhämtningsmedel som förs in som kapital i MFB kan bli svårare att följa. De investeringspolicys som styr utbetalningarna skulle ligga utanför RRF:s övervakningskommitté och i stället hanteras av separata expertkommittéer, vars sammansättning övervakningsorganet inte kontrollerar (Bankwatch). Kommissionen kan kontrollera att kapitalet förs in i en reformerad bank. Om kapitalet senare går till konkurrensutsatta upphandlingar och hålls fritt från intressekonflikter beror på om tillsynen fortsätter långt efter den bokföringsmässiga transaktionen.

Vem kontrollerar, och när tar trycket slut?

Villkorligheten har här ett tydligt sakligt stöd. Pengar frystes. Frysningen skapade tryck. Budapest lagstiftar nu på just de områden som kommissionen pekat ut: insyn i upphandlingar, styrning av stiftelser och tillgångsdeklarationer (Europa Press, Al Jazeera). Tyska public service-medier har beskrivit frågan som ett trovärdighetstest: antikorruptionslagar som antas under EU-tryck bör leda till utbetalningar först när de är fullt genomförda (Deutschlandfunk, Euractiv).

Snabbheten har också ett pris. Amnesty International har kritiserat den forcerade samrådsprocessen och menar att rättsstatsreformer som hastas igenom riskerar att återskapa samma problem som de ska lösa (taz).

De två största pengapotterna hanteras dessutom av olika beslutsnivåer. Kommissionen kan godkänna utbetalningar från återhämtningsfonden utifrån sin egen bedömning av delmålen. Frysningen av sammanhållningsmedlen beslutades däremot av EU:s medlemsländer i rådet, där länderna fattar beslut gemensamt. För att lyfta den krävs därför ett separat politiskt beslut. Ännu kan ingen utanför processen se reglerna för hur MFB ska använda pengarna. Enligt Vitézys egen kommunikation har lagtexten inte publicerats.

Lagpaketet ger Ungern en plats vid bordet när reformerna ska verifieras. Om kommissionen följer pengarna även efter att de hamnat i utvecklingsbanken, eller nöjer sig med kapitaltillskottet som bevis på genomförd reform, blir vägledande för varje framtida frysning av EU-medel.