Ungerska reformer låser inte upp EU-medel

EU-kommissionen publicerade sin rättsstatsrapport för 2026 den 15 juli och uppmanade Ungern att skynda på reformerna och stärka kontrollen mot korruption. Rapporten ger premiärminister Péter Magyars nya regering ett politiskt erkännande. Den frigör däremot inga pengar. Omkring 16,4 miljarder euro i EU-medel är fortsatt frysta, och Magyar har bara veckor på sig att visa att lagstiftningen efter Orbán fungerar i praktiken.

Fyra lås, ingen huvudnyckel

Ungerns frysta EU-medel kan se ut som ett enda problem. I själva verket rör det sig om fyra. Rättsstatsrapporten granskar och rekommenderar, men kan inte själv frysa eller frigöra en enda euro. De verkliga låsen finns i separata rättsliga instrument, med olika villkor och olika beslutsvägar.

Budgetvillkorsförordningen, förordning 2020/2092, är det verktyg Bryssel använder när korruption bedöms hota EU:s pengar. Den står för den första delen. En tjänsteman vid kommissionen sade vid en utfrågning i Europaparlamentet den 15 juli att omkring 4,2 miljarder euro ligger kvar under denna mekanism. Ytterligare 2,2 miljarder euro är frysta på grund av villkor om akademisk frihet kopplade till EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna. Inga frysta medel har betalats ut sedan januari (Europaparlamentets utfrågning).

Den större summan finns i faciliteten för återhämtning och resiliens, EU:s pandemifond, där utbetalningar görs först när särskilda reformmål har verifierats (kommissionens sida om Ungerns återhämtningsplan). EU:s finansministrar godkände Ungerns reviderade plan den 10 juli, vilket öppnade en väg till cirka 10 miljarder euro. Villkoret är att Ungern uppfyller 27 "super milestones" om korruption, offentlig upphandling och domstolarnas oberoende (Brussels Signal).

Reformspurten

På papperet har Magyars regering agerat snabbt. Ungerns parlament antog i juni över 30 lagändringar. De utvidgar Integritetsmyndighetens befogenheter, skärper reglerna för tillgångsdeklarationer och stöper om de allmännyttiga stiftelser som kontrollerar tillgångar värda uppskattningsvis 8,5 miljarder euro (Bloomberg, Telex). Den 10 juli anslöt sig Ungern till Europeiska åklagarmyndigheten, EPPO, EU-organet som utreder bedrägerier mot unionens finanser. Ungern blev därmed det 25:e deltagande medlemslandet (Euronews).

Polska medier drar den tydligaste slutsatsen utifrån: EU:s villkor har tvingat fram institutionell förändring i Ungern, på samma sätt som de gjorde när Warszawa förde sina egna rättsstatsstrider under Tusk-regeringen (OKO.press). Om villkoren verkligen förtjänar den äran avgörs av vad som händer nu.

Lagar är inte institutioner

Även starka reformer på papperet saknar värde om de inte tillämpas. Kommissionens egen bedömning av återhämtningsplanen beskriver vad Integritetsmyndigheten ska göra: upptäcka bedrägerier, kontrollera tillgångsdeklarationer och ingripa när offentliga upphandlingar tycks riggade (kommissionens bedömning av återhämtningsplanen). Det som saknas är belägg för att den faktiskt har gjort detta. Det finns inga offentliga uppgifter om hur många upphandlingsärenden myndigheten har stoppat, hur många deklarationer den har granskat eller om kontraktsmönster med politiska kopplingar har förändrats.

Civilsamhällesgrupper varnade före rapportens publicering för att den årliga rättsstatscykeln riskerar att bli en övning i avprickning om rekommendationerna inte får tidsfrister och verklig uppföljning (European Federation of Journalists). Kommissionens egen historik gör den invändningen svårare att avfärda. Den rörde sig mot att frigöra medel innan full efterlevnad hade verifierats under Orbán 2023 och under Polens Tusk-regering 2024. Det väckte frågor om villkorssystemet alls fungerar som ett trovärdigt påtryckningsmedel (CER).

Tidsfristen för återhämtningsfonden i augusti 2026 pressar dessutom ihop processen. Om reformer och investeringar inte är klara då riskerar Ungern att permanent förlora tillgången till återstående återhämtningsmedel (kommissionens sida om Ungerns återhämtningsplan). Därmed står även kommissionen inför ett ansvarstest: att kontrollera noggrant under politisk tidspress, eller återigen betala ut innan bevisen finns. Svaret avgör om EU:s villkor är ett verkligt lås eller bara en spärr som går att passera.