Ungern återtar miljardpost i MOL

Ungerns justitieminister Márta Görög meddelade den 19 juli att tillgångar som Orbánregeringen tidigare flyttat till politiskt kontrollerade stiftelser ska återgå till statligt ägande. Eftergiften riktas mot just de stiftelsestyrelser och styrregler som fick Bryssel att frysa EU-medel till Ungern. Om Budapest har gjort tillräckligt för att pengarna ska släppas är fortfarande en öppen, och dyr, fråga.

Vad Orbán byggde och vad EU frös

Under Viktor Orbán flyttades universitet, kulturinstitutioner och företagsinnehav bort från direkt statlig förvaltning till så kallade stiftelser för allmännyttigt ändamål. Styrelserna fylldes med politiska allierade, skyddet mot intressekonflikter var svagt och den demokratiska insynen begränsad (Times Higher Education, Euronews).

Bryssel använde EU:s villkorlighetsförordning, en lag som gör det möjligt att frysa utbetalningar när EU-medel riskerar att hamna under politisk kontroll eller inte kan skyddas mot korruption. I december 2022 beslutade rådet, där medlemsländernas regeringar röstar, att hålla inne 55 % av Ungerns åtaganden inom sammanhållningspolitiken och stoppa nya EU-kontrakt med stiftelsestyrda aktörer (Council press release, Regulation 2020/2092). Beslutet stängde ute ungerska universitet från Erasmus+ och Horisont Europa, EU:s centrala program för studentutbyte och forskning (Euronews).

Eftergiften – och varför MCC gör den viktig

Sexton stiftelser utanför universitetssektorn avvecklas från den 31 juli. Deras tillgångar och skulder ska föras över till staten senast den 31 augusti (Telex, Portfolio).

Den mest framträdande förloraren är Mathias Corvinus Collegium, MCC, som ägde 10 % av MOL, Ungerns oljebolag, en post värderad till mer än 1 miljard euro (Le Monde). Innehavet återgår nu till det offentliga. Att MCC avvecklas är därför mer än en symbolisk gest. Det slår mot en finansiellt stark institution som Orbán använt för att utbilda och lyfta fram lojala nätverk.

De stiftelser som förvaltar universitet får längre tid på sig. Omvandlingen ska vara klar den 1 augusti 2027, för att inte störa läsåret (Index). De styrningsfrågor som väger tyngst i Bryssel gäller styrelsernas oberoende och universitetens självbestämmande: valet av rektor förs tillbaka till universitetens senater och sittande politiker förbjuds att sitta i styrelserna (Wonkhe).

Vem avgör när pengarna betalas ut

Reformen träffar rätt tryckpunkter, men EU:s villkorlighetslagstiftning belönar inte tidiga tecken på bättring. Den kräver att de konkreta risker som pekades ut 2022 har åtgärdats "i tillräcklig utsträckning" innan restriktionerna kan hävas (Regulation 2020/2092). EU-kommissionen ser fortfarande stiftelserna som en del av Ungerns bredare rättsstatsproblem, inte som en isolerad tvist om ett enskilt program (Commission).

Beslutsordningen är avgörande. Kommissionen bedömer om Ungern har undanröjt riskerna. Vissa medel, däribland omkring 10 miljarder euro ur återhämtningsfonden, är beroende av att kommissionen godkänner särskilda reformmål (n-tv). Villkorlighetsåtgärderna på rådets sida kräver dessutom en formell omröstning av EU-länderna för att lyftas. Återhämtningspengarna börjar inte betalas ut för att ministrar låter försonliga. Ungern måste uppfylla reformkraven, och kommissionen måste intyga att det har skett (EUperspectives).

Polens erfarenhet efter att Tuskregeringen tillträdde ger en jämförelsepunkt: Bryssel kan återuppbygga förtroende efter politisk förändring, men de första stegen räcker inte som slutligt bevis (Verfassungsblog).

Studenterna betalar tidskostnaden

De som får bära glappet mellan politiskt besked och institutionell prövning är ungerska studenter och forskare. Corvinusuniversitetets lektor Loretta Huszák har sagt att Erasmus+-finansieringen för läsåret 2026/2027 i praktiken redan är förlorad; en realistisk återkomst kan först påverka ansökningar för mobilitet 2027/2028 (Eduline). Tjugoen institutioner är fortfarande berörda (Euronews).

Ungerns eftergift är reell: stiftelser avvecklas, miljardtillgångar återförs och universitetsstyrningen skrivs om. Men kommissionen har inte publicerat den konkreta bevislista som skulle låsa upp varje restriktion. Så länge den saknas kan Ungern hävda att landet följer kraven samtidigt som studenterna förblir utestängda. Bryssel har visat att finansiellt tryck fungerar. Nu behöver EU också visa öppet vad som räknas som en faktisk reparation.