Fidesz avgör Ungerns €16.4 billion

Péter Magyar och Ursula von der Leyen meddelade på torsdagen att de nått en politisk överenskommelse om att frigöra 16,4 miljarder euro i frysta EU-medel till Ungern. Pengarna har hållits inne från Viktor Orbáns regering sedan 2022 på grund av korruption och brott mot rättsstatens principer. För EU-kommissionen är uppgörelsen det tydligaste försöket hittills att låta ett regeringsskifte väga tungt nog för att betalningar ska kunna återupptas. Den kommer samtidigt som EU:s viktigaste verktyg mot demokratisk tillbakagång angrips juridiskt, politiskt och genom tidigare praxis.

27 milstolpar, ett vetorproblem

De 16,4 miljarderna euro ligger bakom flera juridiska lås: återhämtningsmedel efter pandemin, sammanhållningsmedel som frysts enligt EU:s villkorsförordning, en lag från 2021 som gör det möjligt att stoppa utbetalningar när brister i rättsstaten hotar EU-budgeten, samt en separat del som blockerats på grund av stiftelser som tagit kontroll över universitet och sjukhus och placerat dem utanför demokratisk insyn. Redovisningen är mindre viktig än politiken. För att pengarna ska kunna betalas ut måste den institutionella maktstruktur som Fidesz byggt upp under fjorton år börja monteras ned.

Ungern måste klara 27 så kallade supermilstolpar senast den 31 augusti. Landet ska ansluta sig till Europeiska åklagarmyndigheten, EPPO, som utreder gränsöverskridande bedrägerier mot EU-medel, stärka sin integritetsmyndighet, kriminalisera falska förmögenhetsdeklarationer och börja avveckla systemet med offentliga stiftelser (Infostart). Kommissionen ska granska varje milstolpe för sig innan några pengar betalas ut. Inget av de formella steg som krävs för faktisk utbetalning har ännu tagits, inklusive ett rådsbeslut om Ungerns reviderade återhämtningsplan. Överenskommelsen är politisk. Något betalningsbeslut finns inte.

Sårbarheten ligger i parlamentet. Magyar förfogar bara över 68 av 199 mandat. För att ändra konstitutionen och rulla tillbaka systemet med offentliga stiftelser krävs två tredjedelars majoritet, vilket betyder att han behöver röster från Fidesz. Partiet som byggde de fångade institutionerna har därmed veto över deras avveckling. Magyars regering kan nå vissa milstolpar med vanlig lagstiftning och regeringsbeslut, men de strukturella reformer som Bryssel fäster störst vikt vid går rakt in i Orbáns parlamentsgrupp.

Det polska prejudikatet

Samma mönster syntes för två år sedan. År 2024 frigav Bryssel 137 miljarder euro till Polen efter Donald Tusks valseger och godtog löften om reformer. Två år senare är Polens konstitutionsdomstol fortfarande paralyserad. Varken Tusks regering eller president Duda publicerar den andra sidans domstolsavgöranden, och Europadomstolen slog i maj 2026 fast att Polens system för domartillsättningar fortsatt kränker grundläggande rättigheter. De reformer som motiverade utbetalningen genomfördes aldrig.

Europaparlamentets vice talman Katarina Barley kallade detta "Polenmisstaget" och förespråkade stegvisa utbetalningar i stället för en samlad frigivning. Ungernuppgörelsen följer samma mall: ny regering, snabb politisk överenskommelse och pengar som låses upp innan genomförandet har verifierats. Skillnaden är att Magyars parlamentariska läge är svagare än Tusks någonsin var.

Domstolarna kan ingripa innan tidsfristen i augusti löper ut. Generaladvokat Tamara Ćapeta hävdade i februari 2026 i mål C-225/24 att kommissionens tidigare partiella frigivning av 10,2 miljarder euro till Orbáns Ungern borde ogiltigförklaras, eftersom efterlevnad inte kan bedömas utifrån lagtext ensam utan kräver "effektivt genomförande" i den bredare konstitutionella miljön (eucrim). EU-domstolen har ännu inte dömt. En dom före den 31 augusti kan skärpa den rättsliga standarden för den uppgörelse som kommissionen nu har presenterat.

Trycket för att avskaffa verktyget

Uppgörelsen förändrar villkorspolitiken långt utanför Budapest. Dagen före beskedet antog Italiens deputeradekammare en resolution om att avskaffa finansiella rättsstatsanktioner i nästa EU-budgetperiod, som börjar 2028. Sex nordliga och baltiska länder driver motsatt linje. I ett så kallat non-paper den 14 maj krävde Österrike, Tyskland, Nederländerna, Sverige, Estland och Finland "starkare och mer konsekvent" tillämpning av villkoren. De föreslog också att sanktioner ska bli automatiska om inte en kvalificerad majoritet av medlemsländerna, där stora länder väger tyngre och inget enskilt land kan blockera, röstar för att häva dem.

I Slovakien antog Europaparlamentet den 20 maj en resolution med 347 röster mot 165 som uppmanade kommissionen att använda samma verktyg mot Robert Ficos regering. Slovakiska medier beskriver inte Ungerns år med frysta EU-medel som en modell, utan som en varning för ekonomisk stagnation.

Villkorsmekanismen står nu inför en möjlig dom som kan höja kraven för utbetalning, en europeisk höger som vill avskaffa verktyget och ett polskt facit där löften utan genomförande blivit systemets svaga punkt. Ungern borde ha varit det gynnsamma fallet: en ny regering med bättre relation till Bryssel och en kommission som vill belöna demokratisk förändring. Ändå hänger tidsfristen den 31 augusti på att Fidesz röstar för att avveckla de strukturer som partiet självt skapade. Det är den risk Bryssel nu har tagit.