Ungerns 4,2 miljarder euro fortsatt frysta

EU-medel till Ungern är fortfarande frysta. Den 23 september föreslog EU-kommissionen att häva budgetpåföljder som stoppar 4,2 miljarder euro i regionala utvecklingsmedel och hindrar nya EU-bidrag till universitetsstiftelser (kommissionens besked). Nu ska medlemsländernas regeringar avgöra om Ungern har åtgärdat problemen, samtidigt som stiftelserna i centrum för ärendet finns kvar.

En del rubriker beskrev pengarna som ”frigjorda” (Euronews). Det är för tidigt: inga medel frigörs förrän regeringarna har röstat.

Varför medlen frystes

Sanktionerna infördes i december 2022. Rådet, där medlemsländernas regeringar röstar, bedömde att EU:s pengar i Ungern riskerade att påverkas av riggade offentliga upphandlingar, svag lagföring av bedrägerier och intressekonflikter (rådets beslut från 2022). Rådet pekade särskilt ut de så kallade stiftelserna för allmännyttiga ändamål, som driver många ungerska universitet.

Rådet frös delar av EU:s åtaganden om framtida finansiering i tre regionala program. En del av de frysta medlen har sedan dess gått förlorade eller flyttats till andra program. Därför är beloppet som nu står på spel mindre än den ursprungliga frysningen (Portfolio).

Reformen lämnar en lucka

Péter Magyars regering, som tog över efter Viktor Orbán, meddelade kommissionen om sina åtgärder den 9 september (kommissionens uttalande). Inom två veckor bedömde kommissionen att de räckte. Den pekade på ett stärkt antikorruptionsorgan och på att Ungern ansluter sig till Europeiska åklagarmyndigheten, EU-organet som utreder och lagför brott mot EU:s budget. Kommissionens ordförande Ursula von der Leyen kallade förändringarna viktiga steg för rättsstaten (kommissionens besked).

När det gäller stiftelserna är bilden mindre klar. Ungern har påbörjat avvecklingen men inte slutfört den. Tineke Strik, nederländsk grön ledamot av Europaparlamentet, välkomnade framstegen men frågade varför kommissionen betraktar riskerna för EU-budgeten som hanterade trots att avvecklingen inte är klar. Kommissionens egen text medger glappet: riskerna beskrivs som hanterade i väntan på att stiftelserna avvecklas (kommissionens uttalande). Strik uttalar sig för egen räkning. Europaparlamentet har ingen rösträtt i frågan.

Vem beslutar – och vad förblir fryst

Rådet beslutar med kvalificerad majoritet: en viktad omröstning där Ungern inte kan avgöra saken på egen hand och inget enskilt land kan stoppa beslutet (rådet). Regeringarna har till den 23 oktober på sig, en månad från förslaget, att fatta beslut. I undantagsfall kan tidsfristen förlängas med upp till två månader (förordningen om villkorlighet). Tekniska samtal hölls den 24 september och nya är planerade till den 1 oktober, men någon ministeromröstning finns inte i kalendern (EUobserver). Ingen regering har offentligt sagt hur den tänker rösta.

Ett ja skulle inte frigöra alla medel. Kommissionen uppger att omkring 3,5 miljarder euro i andra regionala medel fortfarande är spärrade på grund av separata villkor om akademisk frihet, skydd för hbtqi-personer, asylpolitik, fattigdomsbekämpning och romsk inkludering (kommissionens genomgång). De medlen omfattas av egna regler oavsett vad som händer med sanktionerna här. Budapest har den här månaden drivit flera frågor om EU-finansiering (To Brief), och de följer olika beslutsprocesser.

Studenter och forskare skulle märka ett ja i rådet först. Om bidragsförbudet hävs kan EU teckna nya avtal med omkring 21 berörda universitet inom Erasmus+ och Horizon Europe, unionens program för studentutbyte respektive forskning (EU News). Utbytesplatser och bidrag skulle fortfarande fördelas genom ordinarie urval.

Regeringarna ska ta ställning till en avgränsad fråga. Kommissionen ber dem häva sanktionerna trots att stiftelsernas avveckling inte är klar, och bedömer att riskerna är hanterade under tiden. Förslaget redovisar nya regler och institutioner, men ännu inte vilket underlag kommissionen har vägt in för att bedöma om de fungerar i praktiken. Det kan till exempel handla om upphandlingar som genomförts på ett annat sätt eller om åtal som faktiskt väckts. Regeringarna har till den 23 oktober på sig att avgöra om nya lagar räcker (förordningen om villkorlighet). Kommissionen måste lägga fram underlaget för regeringarna och Strik före omröstningen.