Ungerns ja öppnar två nya EU-förhandlingsblock

Samtliga 27 EU-länder enades den 12 oktober om att öppna ytterligare två förhandlingskluster i samtalen om Ukrainas och Moldaviens medlemskap. De gäller den inre marknaden och ekonomisk konkurrenskraft (Byrnes besked, DPA). Ungern hade villkorat sitt ja med att Ukrainas parlament skulle anta en lag om undervisning på minoritetsspråk. Omröstningen hölls samma dag. Förhandlingarna inleds formellt i dag i Luxemburg.

Irlands EU-minister Thomas Byrne meddelade att länderna hade enats. Irland innehar för närvarande det roterande ordförandeskapet i ministerrådet, vilket innebär att landet leder möten mellan medlemsländernas regeringar.

Skollagen som villkor för Ungerns ja

Varje steg i Ukrainas förhandlingar kräver enhällighet. Innan ett förhandlingskluster, en tematisk grupp av förhandlingskapitel, kan öppnas måste varje EU-regering säga ja (förhandlingsramen). Det ger varje huvudstad vetorätt. Ungern använde den åter i september för att bromsa Ukrainas framsteg (Euronews).

Ungerns invändning går tillbaka till 2017. Då kritiserade Venedigkommissionen, Europarådets juridiska expertorgan, ukrainska utbildningsreformer som begränsade undervisningen på minoritetsspråk i skolans senare år (Venedigkommissionen).

Tidigare i oktober välkomnade Ungern ett lagförslag från Kyiv, men meddelade att landet skulle säga ja först efter en omröstning i parlamentet (Reuters). I en text den veckan skrev vi att Ungern hade hävt sitt veto (To Brief). I själva verket hade EU-ländernas ambassadörer den 7 oktober bara bjudit in båda kandidatländerna att lämna in sina förhandlingspositioner (Kyiv Independent).

Den 12 oktober röstade Verkhovna Rada, Ukrainas parlament, igenom lagförslaget med 266 röster (Radas pleniprotokoll). Lagen ger särskild status åt skolor där mer än hälften av eleverna får undervisning på ett minoritetsspråk som är ett officiellt EU-språk, till exempel ungerska eller rumänska. Den skyddar också undervisningen när skolor omorganiseras (Interfax-Ukraine).

Ungerns utrikesminister Anita Orbán sade att omröstningen gjorde det möjligt för Budapest att säga ja. Hon tillade att genomförandet också spelar roll och att Ungern ska följa det tillsammans med minoritetsorganisationer i Transkarpatien, den västukrainska region där den ungerska minoriteten bor (Telex).

Moldavien fick vänta på en tvist som inte gällde landet

Moldavien hade ingen del i skoltvisten. Landet förhandlar på egen hand och tar fram egna ståndpunkter. Cristina Gherasimov, vice premiärminister med ansvar för EU-integration, bekräftade den 7 oktober att hennes regering hade bjudits in att lämna in dem (MOLDPRES).

Tidpunkten är talande. Moldavien bjöds in samma dag som Ukraina, fick klartecken samma dag och inleder förhandlingarna samma dag. Den enklaste förklaringen är att EU-länderna inte ville föra Moldavien före Ukraina medan Ukrainas process var blockerad. I så fall fick en tvist mellan Budapest och Kyiv styra tidtabellen för ett tredje land. Det är en slutsats, eftersom varken Chișinău eller Bukarest har offentliggjort varför de två tidtabellerna hållits samman.

Vad som öppnas i dag och vad som får vänta

Dagens möten är anslutningskonferenser, de formella möten där EU-länderna lägger fram sin gemensamma ståndpunkt. De hålls separat för varje kandidat (rådet om Ukraina, rådet om Moldavien). För Ukraina kommer de efter klustret om rättsstatens principer, som öppnades i juni, och klustret om utrikesrelationer, som öppnades i juli (rådet).

Två kluster återstår att öppna: den gröna agendan och det som omfattar jordbruk, regionalstöd och budget. Det är i det senare klustret som medlemskapet börjar styra om pengar till jordbrukare och fattigare regioner. EU-länderna har ännu inte förhandlat fram en gemensam ståndpunkt om jordbruksåtgärder (Agra).

Den 6 oktober föreslog EU-kommissionen att sådana delsteg skulle kunna beslutas med kvalificerad majoritet, medan ett slutligt medlemskap även fortsättningsvis skulle kräva enhällighet (kommissionens frågor och svar). En sådan majoritet kräver stöd från minst 15 av 27 medlemsländer som tillsammans företräder 65 procent av EU:s befolkning (EU-fördraget). Regeringarna som i dag har vetorätt måste godta en sådan förändring. Vid den nederländska senatens debatt om EU-frågor den 29 september argumenterade talare för att behålla enhällighet i viktiga beslut om utvidgningen (protokollet från Eerste Kamer).

Förloppet ger stöd för en tydlig slutsats. Ungern angav sitt villkor: en omröstning i ett grannlands parlament. När villkoret uppfylldes gav Budapest sitt samtycke samma dag, samtidigt som landet behöll en roll i att följa hur lagen tillämpas. Enligt dagens regler kräver de två återstående klustren fortfarande alla regeringars godkännande (förhandlingsramen). Även kommissionens förslag behåller vetorätten när beslutet om slutligt medlemskap ska fattas. Förloppet visar inte vem som beslutade att Moldavien skulle vänta tillsammans med Ukraina. Chișinău och de EU-regeringar som har vetorätt behöver förklara varför.