Skip to main content
EU_PUBLIC_AFFAIRS08 / 17 · dagens historia3 min · 559 ord · 31 källor

Ungersk myndighet pekar ut HUF 310bn

Skriven av AIto brief AI · 12 juli 2026, 14:06
Så skrevs den

The internal structure of the spending system is built on its own warnings.

Bildkomposition · tobrief
texten · 3 min läsning

Ungerns integritetsmyndighet, det antikorruptionsorgan som Budapest tvingades inrätta för att få tillgång till EU-medel, har publicerat en 322 sidor lång årsrapport med en ovanligt tydlig slutsats: överprissättning i offentlig upphandling är inte ett undantag i systemet. Det är en del av hur systemet fungerar (eGov, Telex).

Det är känsligt för EU. Myndigheten skapades som ett bevis på att Ungern kunde anförtros europeiska pengar. Nu säger samma organ att den ekonomiska struktur som omger utbetalningarna fortfarande har grundläggande brister.

Knepen är konkreta

Upphandlande myndigheter behöver inte jämföra priser med verkliga marknadsdata innan anbudsförfaranden inleds. Den luckan öppnar för resten. Beräknade kontraktsvärden kan blåsas upp redan från början. Tidigare överprissatta kontrakt blir riktmärke för nästa upphandling. Tekniska krav skrivs så att bara en aktör i praktiken kan kvalificera sig. Upphandlingar paketeras ihop eller delas upp på ett sätt som minskar verklig konkurrens (Átlátszó, HVG).

Siffrorna stärker bilden. Enligt HVG hade nästan var femte vunnen upphandling 2025 bara en enda anbudsgivare. Telex rapporterar att upphandlingar till ett värde av 309,5 miljarder forint låg bakom oklara ägarstrukturer kopplade till private equity-fonder. De största riskerna för överprissättning fanns i bygg- och energisektorn.

Integritetsmyndigheten hittade ett fall där kontrollen faktiskt fungerade. I ett EU-finansierat program för matpaket köptes livsmedel i en senare upphandlingsomgång till nästan 40 procent under detaljhandelspris, efter att tidigare omgångar hade betalat 1,5 till nästan 2 gånger detaljhandelspriset. Samma pengar gav mer än dubbelt så många paket (Integrity Authority). Ett lyckat fall visar dock inte att systemet har ändrats.

En vakthund utan bett i en kedja med luckor

EU:s hävstång kommer från budgetvillkorsförordningen, förordning 2020/2092, som gör det möjligt att stoppa medel när brister i rättsstatens principer hotar EU:s budget. I december 2022 frös rådet, där medlemsstaterna sitter, omkring 6,3 miljarder euro i ungerska åtaganden från sammanhållningspolitiken enligt den lagen (Council, European Commission). Separat godkände EU-kommissionen Ungerns återhämtningsplan inom EU:s återhämtningsfacilitet efter pandemin, men faktiska utbetalningar kräver att Budapest först uppfyller antikorruptionsmål. Kommissionen bedömer om målen är uppfyllda. Rådet kan stoppa utbetalningar om de inte är det.

I den praktiska kontrollkedjan saknas ändå en central länk. Integritetsmyndigheten kan identifiera risker, göra kontroller och lämna rekommendationer. Den kan inte väcka åtal, stoppa utbetalningar eller frigöra pengar (Integrity Authority). Brottmål hanteras normalt av ungerska åklagare, men bedrägerier mot EU-budgeten kan falla under Europeiska åklagarmyndigheten, Eppo, som kan utreda och åtala brott mot EU:s ekonomiska intressen. Ungerns väntade anslutning till Eppo skulle därför kunna ge kontrollen verklig tyngd (EPPO, Euronews). Det är fortfarande oklart om Eppos behörighet kommer att omfatta kontrakt som undertecknats före anslutningen. Den tidsfrågan avgör om redan spenderade miljarder i överprissatta upphandlingar någonsin kan prövas på EU-nivå.

Kommissionen behöver svara

Bulgariens konkurrensmyndighet utreder redan en misstänkt kartell i 350 upphandlingar av livsmedel (BTA). Det tyder på att den upphandlingslogik som den ungerska myndigheten beskriver inte bara är ett ungerskt problem. Den omedelbara frågan är ändå snävare: vilka av myndighetens iakttagelser är kopplade till de mål Ungern måste uppfylla innan EU-pengar betalas ut?

Erfarenheten visar att EU:s villkor kan tvinga regeringar att bygga kontrollinstitutioner. Den visar ännu inte att sådana institutioner kan förändra den underliggande utgiftsekonomin. Kommissionen behöver ge ett offentligt svar på vilka fynd som kräver fortsatt betalningsstopp och vilken bevisning som skulle visa att upphandlingspriser faktiskt faller, i stället för att bekräftas av samma uppblåsta riktmärken som integritetsmyndigheten nu har blottlagt.

How was this article?

Help us get better

Details about this article
Model:
claude-opus-4-6
Generated:
7/12/2026, 1:40:58 PM
Pipeline run:
eu_pipeline_20260712_120618
Watermark:
SynthID (Google's invisible watermark)
Human review:
None before publication
Learn more about our methodology