Ungern upphandlar 700 MW vindkraft för EU-pengar

Ungerns installerade vindkraftskapacitet har legat kvar kring 330 MW sedan 2016, en nivå som knappt märks på Europas förnybarkarta (Telex). Förändringen drivs nu av EU:s återhämtningspengar. Den 19 juni godkände EU-kommissionen omkring 10 miljarder euro till Ungern, varav mer än hälften är öronmärkt för klimatmål (Euronews, Portfolio). Villkoret är att Budapest först ändrar hur elsystemet fungerar.

Elnätet, inte turbinerna

Den 24 juni meddelade energiminister István Kapitány att regeringen öppnar en upphandling för minst 700 MW ny vindkraft. Utkastet till villkor ska gå ut på offentligt samråd i mitten av juli (444). En sådan omgång skulle mer än fördubbla landets befintliga vindkraftspark. Det längre målet är upp till 4 GW till 2030, även om ungerska medier påpekar att vindkraftskapacitet avser toppeffekt under gynnsamma förhållanden, inte jämn produktion som i ett kärnkraftverk (VG, 24.hu).

Turbiner gör begränsad nytta utan ett elnät som kan ta emot produktionen. Samma vecka avsatte regeringen 479,7 miljarder forint till nätinvesteringar och 53,3 miljarder forint till smarta mätare, alltså digitala mätare som registrerar när el används och inte bara hur mycket (Telex). Enligt regeringen kan det uppgraderade nätet möjliggöra mer än 4 800 MW i anslutningar för förnybar el (Budapest Times).

Flaskhalsen finns i ledningarna även på andra håll i Europa. Polen styr mer än 61 miljarder zloty av en energifond på 67,2 miljarder zloty till elnät snarare än ny produktion (GramwZielone). Rumänien har fått omkring 12,97 miljarder euro i återhämtningsutbetalningar men har fortfarande stora köer för nätanslutning (European Commission Romania).

Vad Bryssel egentligen köper

EU-kommissionen finansierar inte bara kablar och transformatorstationer. Ungerns reviderade plan kräver ändrade regler på elmarknaden: reformerade nätavgifter, alltså vem som betalar för att ansluta nya kraftkällor och underhålla nätet, samt dynamisk prissättning, där elpriset varierar över dygnet så att kunder får incitament att använda el när vind- och solkraft producerar mest (Portfolio).

Pengarna går via EU:s facilitet för återhämtning och resiliens, RRF, den pandemifond där regeringar får utbetalningar först när överenskomna reformsteg har genomförts (ECA). Ett separat kapitel för energisäkerhet, REPowerEU, styr omkring 704,5 miljoner euro till elnätsutbyggnad. Det finansieras delvis genom intäkter från auktioner i EU:s utsläppshandel (European Commission). Inga pengar betalas ut förrän Budapest uppfyller delmål om korruptionsbekämpning, insyn i offentlig upphandling och rättslig kontroll (Euronews).

De första vinnarna är nätbolag och vindkraftsutvecklare, som får EU-stödd finansiering och reserverad anslutningskapacitet. Hushållen kan vinna senare, men bara om smarta mätare, nya tariffer och elhandelsbolag gör det möjligt att flytta förbrukning till billigare timmar. Annars hamnar nätkostnaderna på elräkningen innan lägre kostnader från förnybar el märks. Europas skattebetalare finansierar bidragen genom EU:s gemensamma upplåning; Ungerns skattebetalare står för återbetalningen av lånedelen.

Första testet kommer i juli

Ungern har hittills använt en liten del av sin RRF-tilldelning, klart under EU:s genomsnitt för utbetalningar. Att planen nu har godkänts stänger inte det gapet.

En styrningsrisk är särskilt tydlig. En del av nätpengarna kan gå genom den statliga utvecklingsbanken MFB som en enda stor överföring. Det skulle innebära att Bryssel godkänner en stor utbetalning innan det går att se om de enskilda projekten under den hanteras korrekt (Hungarian Conservative). En sådan konstruktion kan försvaga den projektvisa kontroll som kommissionen säger sig kräva.

Utkastet till villkor för vindkraftsupphandlingen, väntat i mitten av juli, blir det första konkreta provet: vilka som får lämna bud, hur anslutningsrätter fördelas och om den oberoende granskningen har faktisk betydelse. EU-pengarna har pressat Ungern in på en kurs som ett decennium av inrikespolitik inte ledde till. Nu avgörs saken av om upphandlingsreglerna och kontrollsystemen byggs för fungerande infrastruktur, eller för att låta pengarna flöda utan motsvarande ansvar.