Ungern släpper €6.6 billion till Ukrainavapen

Ungerns nya regering har släppt sitt två år långa veto mot Europeiska fredsfaciliteten, EPF, EU:s fond utanför den ordinarie budgeten som ersätter länder som skickat vapen till Ukraina. Därmed frigörs 6,6 miljarder euro. Samtidigt uppgår medlemsländernas utestående krav på fonden till omkring 43 miljarder euro. Länderna som donerat materiel får därmed tillbaka cirka 15 cent per satsad euro.

Beslutet ingick i en större uppgörelse. Under nio dagar säkrade Budapest 16,4 miljarder euro i tidigare frysta EU-strukturfonder, en uppgörelse med Ukraina om minoritetsrättigheter för ungerskspråkiga skolor och offentlig förvaltning i Transkarpatien (kormany.hu) samt tyskt diplomatiskt stöd. När förbundskansler Merz tog emot premiärminister Magyar i Berlin lovade han att hjälpa Ungern ”tillbaka till Europas centrum”.

Ersättningen krymper

EU:s utrikeschef Kaja Kallas har föreslagit att de 6,6 miljarderna ska delas mellan ersättningar till medlemsländer, EU:s utbildningsinsats för ukrainska soldater och direkta vapenköp till Kyiv (EEAS, Do Rzeczy). När EPF skapades var tanken att länder skulle kunna få tillbaka omkring 40 procent av värdet på donerad materiel. Med Kallas modell pressas ersättningen ned till omkring 10 procent.

Slovakiens försvarsminister Robert Kaliňák satte den tydligaste siffran på gapet: Slovakien väntade sig 250 miljoner euro men får ungefär 25 miljoner euro. Landet har donerat MiG-29-plan och luftvärnssystemet S-300 och får nu bara tillbaka en liten del av värdet. Polen hamnar i ett liknande läge (Euronews). Båda länderna, tillsammans med Tyskland, avvisade Kallas förslag vid försvarsministrarnas möte den 8 juni.

Vem betalade, vem fick betalt

Räkningen gynnar landet som blockerade, inte länderna som levererade. Ungern skickade aldrig vapen till Ukraina. Landet höll fast vid sitt veto i två år och släppte det först efter att ha fått 16,4 miljarder euro i frysta EU-medel upplåsta och en ukrainsk uppgörelse om minoritetsrättigheter. Slovakien tömde sina förråd och får tillbaka en tiondel av vad landet räknade med.

Problemet ligger i konstruktionen. EPF byggdes 2021 för begränsad kostnadsdelning i fredstid, med ett ursprungligt tak på 5 miljarder euro över sju år. Rysslands fullskaliga invasion gjorde den modellen otillräcklig. Taket höjdes till 17 miljarder euro, men medlemsländerna skickade materiel till ett värde som vida översteg vad fonden kunde ersätta (Kyiv Independent).

EU byggde runt vetot

I stället för att laga EPF har EU byggt nya instrument vid sidan av den. SAFE, en lånefacilitet på 150 miljarder euro för europeiska försvarsinköp, beslutas med kvalificerad majoritet, där en viktad majoritet räcker och ett enskilt land inte kan blockera allt. Polen fick sin första SAFE-utbetalning på 6,6 miljarder euro den 29 maj. Ukrainastödslånet på 90 miljarder euro använder fördjupat samarbete, vilket gör att en grupp villiga medlemsländer kan gå vidare medan andra står utanför. EPF är nu det sista militära finansieringsinstrumentet i EU där ett enskilt land kan lägga veto mot hela upplägget, och dessutom det klart minsta.

Att Ungern släpper blockeringen en gång ändrar inte systemet. En framtida ungersk regering kan lägga in vetot igen, eftersom kravet på enhällighet i EPF följer av EU:s fördrag. Tysklands utrikesminister har krävt att enhällighet i utrikespolitiken ersätts med majoritetsbeslut (Deutschland.de), men även den förändringen kräver enhällighet. Minst tio medlemsländer motsätter sig en sådan reform.

Striderna som återstår

Kallas kompromiss är ännu inte antagen. Den slutliga fördelningen avgörs i EU:s ministerråd, där medlemsländernas ministrar lagstiftar, och Polen, Tyskland och Slovakien försöker fortfarande ändra modellen. En stämning från Orbán-eran mot att använda intäkter från frysta ryska tillgångar inom EPF ligger dessutom kvar hos EU-domstolen. Magyarregeringen har inte dragit tillbaka den.

EPF spelar fortfarande roll, men inte på samma sätt som när fonden skapades. Med SAFE och Ukrainastödslånet på nivåer som är flera gånger större har fredsfaciliteten blivit en ersättningskö för donationer som redan gjorts. Länderna som först tömde sina lager står nu längst bak i en kö där utbetalningen hela tiden krymper.