Ungern varnar för dyra lagliga upphandlingar

Ungerns Integritetsmyndighet, det antikorruptionsorgan som Budapest inrättade 2022 efter EU-tryck, pekar på ett problem som är svårare än rena regelbrott: överpriser kan byggas in redan i hur offentliga upphandlingar utformas och tilldelas (Integrity Authority). Formellt kan handlingarna se korrekta ut. Priserna behöver ändå inte vara rimliga. Det glappet, mellan regeluppfyllelse och verkligt värde för offentliga pengar, är EU:s kontrollsystem dåligt byggt för att hantera.

Hur en upphandling kan följa alla regler och ändå misslyckas

En upphandlande myndighet publicerar en annons, håller tidsfrister, bedömer anbud och tilldelar kontraktet. Alla formella krav är uppfyllda. Men marknaden kring upphandlingen kan ha styrts långt innan något anbud lämnas in.

Tekniska krav kan skrivas så att de passar en viss leverantör. Kvalificeringskrav kan stänga ute nya aktörer utan att se diskriminerande ut. Delkontrakt kan paketeras så stort att mindre företag inte kan delta. Tidsfrister kan göras så korta att utomstående inte hinner ta fram ett seriöst anbud. OECD beskriver skenanbud, rotationssystem och marknadsuppdelning som metoder som kan skapa en papperskedja som liknar verklig konkurrens (OECD). EU:s egen resultattavla för offentlig upphandling behandlar ensam-anbud och svag konkurrens som varningssignaler, just eftersom sådana mönster kan tyda på att marknadstestet mest är formellt (Single Market Scoreboard).

Resultatet blir förutsägbara vinnare och uppblåsta kontrakt som betalas med EU-medel, utan att det nödvändigtvis finns ett enda dokumenterat procedurfel.

Bryssel kan frysa pengar, men inte pröva priset

EU saknar inte verktyg. Förordningen om villkorlighet kopplad till rättsstatsprincipen ger EU-kommissionen och rådet, där medlemsländernas regeringar röstar, möjlighet att skydda EU-budgeten när brister i styrningen skapar finansiell risk. År 2022 användes den mot Ungern. Rådet frös 6,3 miljarder euro i åtaganden inom sammanhållningspolitiken, EU:s stöd för att minska ekonomiska skillnader mellan medlemsländer och regioner, eftersom problemen i upphandling och antikorruptionsarbete bedömdes vara systemiska (Council Implementing Decision 2022/2506, CER). Separat knöts Ungerns tillgång till återhämtningsfonden efter pandemin till reformmål om domstolarnas oberoende, antikorruption och upphandlingsskydd (Commission Hungary RRF page).

Det är skarpa instrument. Men de verkar uppifrån: pengar fryses, villkor sätts, reformmål kontrolleras. De besvarar inte frågan i varje enskilt kontrakt: vad borde den här vägen, det här IT-systemet eller den här byggnaden ha kostat om konkurrensen varit verkligt öppen?

OLAF, EU:s bedrägeribekämpningsbyrå, kan utreda och rekommendera återkrav men inte väcka åtal (OLAF). Eppo, Europeiska åklagarmyndigheten, kan åtala brott mot EU-budgeten, men behöver misstanke om brott som bedrägeri eller mutor, inte bara höga priser (EPPO). Europeiska revisionsrätten har samtidigt beskrivit återhämtningsfondens bedrägeriskydd som ett arbete under utveckling, vilket understryker skillnaden mellan att kontrollera reformmål och att pröva om priser är rimliga (ECA Special Report 06/2026).

Samma blinda fläck, överallt

Frågan får olika nationella tolkningar i Europa, men de missar ofta samma kärna. I Tyskland, EU:s största nettobetalare, blir den en fråga om budgetkontroll: får skattebetalarna valuta för pengarna? (Spiegel). I Rumänien ligger fokus på Ungerns steg mot att ansluta sig till Eppo som korrigerande mekanism (Digi24). I Polen läses situationen genom den egna erfarenheten av frysta EU-medel (Brussels Times). I Slovakien framställs den nya regeringens antikorruptionslinje som ett tecken på att systemet kan rätta sig självt (Aktuality.sk).

Alla dessa perspektiv fångar något relevant. Inget löser prisfrågan. Åklagare lagför brott. Revisorer pekar på systembrister. Villkorlighetsmekanismen kan frysa pengar. Men för att bevisa överprissättning behöver kommissionen kunna visa vad ett kontrakt borde ha kostat på en verkligt öppen marknad. I dag producerar ingen EU-institution det svaret.

Ungerns Integritetsmyndighet har därmed pekat ut en lucka som Bryssel ännu inte har täppt till. En upphandling kan vara laglig, se konkurrensutsatt ut på papperet och ändå vara överprissatt. EU-kommissionen och Europeiska revisionsrätten har både mandat och data för att utveckla jämförelsepriser för marknaden. Så länge den kapaciteten saknas kommer EU:s budgetskydd lättare att upptäcka brutna regler än uppblåsta kontrakt som inte bryter mot någon regel.