Ungern öppnar fler korruptionsbeslut

Ungern ändrade den 26 augusti sin straffprocesslag så att vem som helst kan begära prövning av beslut där korruptionsutredningar har lagts ned eller aldrig inletts. Enligt de nya reglerna ska polis och åklagare skicka anonymiserade versioner av sådana beslut till Integritetsmyndigheten, landets antikorruptionsorgan, som publicerar dem på nätet. Därefter har enskilda personer och organisationer två månader på sig att lämna in en formell begäran om omprövning (Telex, Magyar Közlöny).

Tidpunkten är central. Budapest har till 31 augusti på sig att uppfylla de antikorruptionsvillkor, så kallade "super milestones", som avgör tillgången till omkring 10 miljarder euro i frysta medel ur EU:s återhämtningsfond (rådets pressmeddelande). Som To Brief tidigare rapporterat har anonyma källor inom EU-kommissionen och i Budapest signalerat att Ungern kan vara på rätt väg. Någon offentlig rättslig bedömning som bekräftar detta finns ännu inte.

Vad lagen faktiskt gör

Lagen öppnar inte automatiskt gamla ärenden från Orbánåren. Den breddar ett redan befintligt ungerskt förfarande för överprövning, där rätten att invända tidigare var begränsad till brottsoffer och ursprungliga anmälare. Nu kan vem som helst lämna in en begäran (Index, K-Monitor). Själva besluten ska dessutom publiceras, vilket tar bort det första praktiska hindret: det går inte att angripa ett beslut som ingen utanför myndigheten kan se.

Begäran går först tillbaka till den polis- eller åklagarmyndighet som avslutade ärendet. Om myndigheten står fast vid sitt beslut skickas akten vidare till en utredningsdomare vid centrala distriktsdomstolen i Buda (UJBTK). Integritetsmyndigheten publicerar besluten men avgör inte fallen. Den kan däremot lämna in egna omprövningsbegäranden separat (Magyar Közlöny). Förfarandet omfattar bland annat korruption, tjänstemissbruk, budgetbedrägeri, upphandlingskarteller och penningtvätt kopplad till sådana brott. Genom 2026 års utvidgning tillkommer även allvarliga förmögenhetsbrott mot nationella tillgångar (Telex, Jogászvilág).

Siffrorna talar för försiktighet

Förfarandet har gett vissa resultat. Integritetsmyndighetens register visar att minst en distriktsåklagare har upphävt ett nedläggningsbeslut och beordrat fortsatt utredning. I ett annat fall drog åklagarsidan tillbaka sitt eget beslut att avsluta ärendet (JOG/107/2025, JOG/53/2025). Men helhetsbilden är svag. K-Monitor, en ungersk antikorruptionsorganisation, anger framgångsnivåer på 13,8 % 2023, 5 % 2024 och 7 % 2025 (K-Monitor). En separat juridisk genomgång hittade 101 ärenden, varav 78 slutade med avslag och bara 11 med upphävande (UJBTK).

Integritetsmyndighetens chef Ferenc Pál Bíró sade till Politico att han vill vänta till 2027 innan han bedömer antikorruptionsarbetet. Han varnade samtidigt för att stora EU-utbetalningar till ett system med lång korruptionshistorik skapar nya risker för missbruk (Politico).

Kommissionens prov gäller tillämpning, inte ännu en lag

Budapest lägger denna lagändring i ett bredare paket av löften om kontroll över EU-medel inför tidsfristen. Paketet omfattar bland annat ett register som ska kunna utesluta dömda företag från upphandlingar, EU-verktyg för riskscreening av finansierade program och inledande steg mot anslutning till Europeiska åklagarmyndigheten, EPPO, som driver gränsöverskridande brottsutredningar inom EU (Schoenherr, Euronews).

Frågan är nu om EU-kommissionen, som avgör om delmålen är uppfyllda, bedömer Ungern efter lagtext eller faktisk tillämpning. En generaladvokat vid EU-domstolen, vars yttranden väger tungt men inte är bindande, har argumenterat för att kommissionen inte borde ha frigjort Ungernrelaterade medel förrän reformerna var "i kraft och faktiskt tillämpade" (Onvista/Reuters). Nederländska parlamentsdokument betonar också att återkrav måste förbli möjliga om tidigare utbetalningar i efterhand visar sig ha godkänts på felaktiga grunder (Rijksoverheid).

Enligt EU:s regler för återhämtningsfonden (förordning 2021/241, artikel 24) måste Ungern lämna in en formell betalningsbegäran med bevisning och en revisionssammanfattning innan kommissionen kan pröva om delmålen är uppfyllda. Den bedömningen har inte publicerats. Den nya omprövningsvägen är en verklig förbättring: korruptionsärenden som tidigare kunde försvinna i åklagarnas tystnad kan nu hittas och angripas. Om den ändrar utfallen i större skala avgörs av åklagares och domares beslut, inte av att ny lagstiftning hinner antas före en deadline. Den skillnaden behöver kommissionen göra tydlig när den publicerar sin bedömning.