Iran kräver USA-eftergifter för Hormuz

Hormuz awaits a reply, but safe passage will be measured at sea.
Bildkomposition · tobriefIran har erbjudit sig att öppna Hormuzsundet igen inom en vecka, om USA tar första steget. Donald Trump uppges ha avvisat erbjudandet, men Teheran säger att landet inte fått något formellt svar. Den 25 september syntes bara nio fartyg passera genom ett sund där omkring 125 stora handelsfartyg om dagen gick före konflikten (Cyprus Mail).
Uppgiften om ett avvisande kommer från Wall Street Journal. Tidningen hänvisade till amerikanska företrädare som inte namngavs och uppgav att Trump räknar med att bombningarna mot Iran återupptas efter mellanårsvalet i november (WSJ). Det visar vad tidningen fick höra, inte vad Washington har beslutat. Vita huset har inte offentligt bekräftat något avvisande, och den tyska public service-kanalen Deutschlandfunk betonade att uppgiften saknade officiell bekräftelse (Deutschlandfunk). Berliner Zeitung återgav Reuters uppgifter om att Iran fortfarande väntade på ett officiellt svar från USA (Berliner Zeitung).
Washington agerar först, Iran öppnar därefter
Abbas Araghchi, Irans utrikesminister, presenterade planen i FN och sade att den hade förmedlats till Washington via Qatar (UN recording). Inget börjar innan USA tackar ja. Enligt Araghchi skulle Washington därefter agera under fyra eller fem dagar, Iran öppna sundet den sjätte dagen och förhandlingar om en slutlig uppgörelse inledas den sjunde (UN recording).
Iran vill att USA häver sjöblockaden av landets hamnar och lättar på oljesanktionerna, enligt Associated Press (AP). Iran begär också att frysta medel frigörs och att vapenvilan omfattar Libanon.
Washington har inte offentligt avvisat erbjudandet. Reuters rapporterade att en amerikansk företrädare beskrev kontakterna via medlare som ”positiva och konstruktiva” samma dag som Araghchi talade (Reuters via Al-Monitor). Det visar att kontakterna pågår, men utesluter inte ett privat avvisande.
Vem kan agera, och vem kan inte?
Blockaden är Washingtons starkaste förhandlingskort. US Central Command uppgav att man senast den 23 september hade omdirigerat 115 handelsfartyg på väg till eller från iranska hamnar (CBS). Irans upplägg kräver att USA häver blockaden innan Iran visar att löftet om att öppna sundet håller till sjöss.
Maktkedjan är kort. Washington kan svara på erbjudandet och ändra blockaden och sanktionerna. Iran kan öppna sundet. Villkoret om Libanon är svårare att uppfylla eftersom det beror på Israel, som Washington kan sätta press på men inte binda.
Europa står utanför uppgörelsen men får bära en del av kostnaden. Före kriget passerade omkring en femtedel av världens petroleumförbrukning genom sundet. Störningar påverkar därför europeiska hushåll och industrier via världsmarknadspriserna (EIA). Tysklands utrikesminister Johann Wadephul ställde sig den 24 september bakom ett uttalande från 80 länder med krav på att Hormuzsundet öppnas helt (Handelsblatt). Uttalandet ökar trycket, men ändrar inte villkoren för uppgörelsen.
Andra europeiska åtgärder ska skydda alternativa transportvägar, snarare än sundet i sig. Emmanuel Macron aviserade soldater, radarutrustning och luftvärn till Yanbu, Saudiarabiens oljehamn vid Röda havet, men angav varken antal eller startdatum (Le Monde). Via Yanbu kan en del saudisk råolja nå köpare utan att passera Hormuz. Skyddet av hamnen säkrar den alternativa rutten. Kaja Kallas, EU:s utrikeschef, ber medlemsländerna bidra med fler fartyg och flygplan till Aspides, EU-insatsen som skyddar sjöfarten i Röda havet mot Houthiernas angrepp (Euronews). Det finns inga uppgifter om att insatsen verkar i Hormuz.
Så skulle en öppning märkas
Fartygsrörelserna ger ett tydligare besked än diplomatin. International Maritime Organization hade bekräftat 85 incidenter och 24 dödsfall bland sjöfolk i området fram till den 24 september, enligt samma rapport i Cyprus Mail (Cyprus Mail). Stora tankfartyg transporterar fortfarande betydande oljevolymer, så de få passagerna betyder inte att exporten har upphört.
Det förklarar försiktigheten. Rederier, besättningar och försäkringsbolag avgör från rutt till rutt om det är tillräckligt säkert att försöka passera. Efter månader av angrepp vill de se fartyg ta sig igenom sundet dag efter dag innan de litar på besked från Teheran eller Washington.
Teheran har lagt fram en tidsplan med villkor, men Washington har inte gett något offentligt svar. Wall Street Journals uppgifter antyder att svaret kan bli nej, men bygger på amerikanska företrädare som inte namngavs. Hormuz är öppet när fartygstrafiken återgår regelbundet. Det dagliga antalet passager visar om så har skett.
Details about this article
- Model:
- claude-opus-5-5
- Generated:
- 9/26/2026, 8:36:44 AM
- Pipeline run:
- eu_pipeline_20260926_074621
- Watermark:
- SynthID (Google's invisible watermark)
- Human review:
- None before publication