Irland slopar FN-veto om trupper

Irlands regering lägger denna månad fram ett lagförslag som tar bort FN:s säkerhetsråds veto över irländska truppinsatser utomlands. Försvarslagändringen 2026 går längre än så. För insatser med högst 50 soldater försvinner också kravet på omröstning i Dáil, parlamentets underhus. I de fallen blir regeringen ensam beslutsfattare (RTÉ).

Därmed avvecklas det som Irland kallar det "tredubbla låset": tre villkor för att skicka fler än 12 soldater utomlands. Hittills har sådana insatser krävt regeringsbeslut, parlamentsbeslut och mandat från FN:s säkerhetsråd. Utrikes- och försvarsminister Helen McEntees lagförslag tar bort FN-kravet helt. För mindre insatser tas även den parlamentariska kontrollen bort. Beslutskraften flyttas därmed till regeringen på ett sätt som Irland inte tidigare har prövat.

Varför Rysslands veto spelar roll, och varför det inte gör det

Regeringens argument är rakt. Säkerhetsrådet har inte godkänt någon ny fredsbevarande insats sedan 2014, eftersom Ryssland och Kina blockerar besluten. Det har gjort att Irland kunnat öva med EU:s stridsgrupper, multinationella snabbinsatsförband som hålls redo för kriser, men inte kunnat sätta in dem. Den praktiska effekten syntes den 24 maj, när säkerhetsrådet lät mandatet löpa ut för Operation Irini, EU:s marina insats mot människosmuggling i Medelhavet. Irland drog omedelbart tillbaka sin personal, trots brett EU-stöd för operationen.

McEntee beskriver frågan som suveränitet: "Because of a veto of other countries, we are being blocked" (anförande i Dáil). Hindret är samtidigt framåtblickande. Regeringen medger själv att Ryssland aldrig faktiskt har lagt veto mot en irländsk insats.

Samtliga oppositionspartier avvisar lagförslaget. Sinn Féin kräver folkomröstning och hävdar att Irlands godkännanden av EU-fördrag byggde på underförstådda garantier om neutralitet (Sinn Féin, Irish Times). McEntees motargument är att det tredubbla låset är vanlig lag, inte grundlag, och därför kan ändras utan folkomröstning. Regeringskoalitionen mellan Fianna Fáil och Fine Gael har en bekväm majoritet i Dáil, men president Catherine Connolly, vald på en neutralitetsplattform, har sagt att hon tänker skicka lagen till Högsta domstolen för grundlagsprövning.

Europas andra neutrala stater går åt olika håll

Europas återstående neutrala länder rör sig inte i samma riktning. Österrikes förbundskansler Christian Stocker sade i maj att "neutrality doesn't protect us" och vill se djupare europeiskt försvarssamarbete. Opinionen visar spänningen: 88 % av österrikarna ser neutraliteten som en del av den nationella identiteten, samtidigt som 81 % stöder en gemensam försvarspolitik i EU. Österrikes neutralitet är inskriven i grundlagen, vilket gör en förändring betydligt svårare än Irlands lagändring.

Malta ligger i andra änden. Landet är den enda EU-medlemmen utanför Pesco, det permanenta strukturerade försvarssamarbetet där 26 av 27 EU-länder ingår. I valet som avslutades den 31 maj nämnde inget av de två stora partierna neutraliteten. Sverige har gått hela vägen från militär alliansfrihet till Natomedlemskap 2022–2024 och lagstiftar nu för att kunna tillåta Natoinsatser från svenskt territorium utan riksdagsbeslut.

Vad lagförslaget lämnar öppet

Irland har inte aviserat några truppbidrag till EU:s snabbinsatskapacitet, den styrka på 5 000 personer som varit operativ sedan maj 2025. Den nya lagen kräver att insatser ska följa "principles of the UN Charter", men skapar ingen mekanism för att avgöra om en specifik EU-operation utan FN-mandat uppfyller den standarden. Avståndet mellan princip och prövning är stort nog för att rymma nästan vilken insatsmotivering som helst.

Det är inte irländska väljare som driver omsvängningen. Kriget i Ukraina anges som prioritet av 1 %, långt efter bostäder och levnadskostnader. Regeringen får snart den juridiska möjligheten att skicka trupp. Den har ännu inte sagt vart, eller med vilket mål.