Irland vill skära €141 miljarder ur EU-budgeten

Irland har föreslagit att EU ska få spendera högst 1 622 miljarder euro under 2028–2034, räknat i 2025 års priser. Det är omkring 141 miljarder euro, eller 8 %, mindre än vad EU-kommissionen begärt (Rådets förhandlingsunderlag, CAP Reform). Utkastet värnar jordbruks- och regionalstödet, medan forskning, säkerhet och utgifter utanför EU får större nedskärningar. EU-ledarna ska ta upp förslaget vid toppmötet den 15–16 oktober, som inleds i dag (det irländska ordförandeskapet).

Irland lade fram utkastet i egenskap av ordförandeland i ministerrådet, där medlemsländernas regeringar förhandlar. Ordförandelandet kan lägga fram siffror, men regeringarna fattar besluten. Nyhetsrubriker anger olika totalsummor eftersom vissa räknar in beräknad inflation. Med inflationen inräknad blir Irlands utgiftstak omkring 1 826 miljarder euro (Brussels Signal).

Jordbruket skyddas när forskning och säkerhet får större nedskärningar

Alla stora utgiftsområden minskar jämfört med kommissionens förslag, men i olika grad. Anslagen till jordbruk och fattigare regioner minskar med 3,4 %, medan anslagen till konkurrenskraft och säkerhet minskar med 12,8 %. Utgifterna utanför EU minskar mest (Euronews). På programnivå ligger inkomststödet till jordbruket kvar på omkring 261 miljarder euro. Samtidigt minskar Horizon Europe, EU:s forskningsfond, från 154,882 miljarder till 140 miljarder euro (Rådets tabell).

Förslaget följer linjen i ett brev från 17 regeringschefer den 2 oktober: jordbruksstödet och sammanhållningsstödet, som går till fattigare regioner, ska värnas. Italiens Giorgia Meloni och Rumäniens Nicușor Dan drev på kravet (Politico). Motståndet mot nedskärningarna har sedan dess vuxit, vilket vi rapporterade tidigare i veckan (To Brief).

Tysklands två krav drar åt olika håll

Tyskland vill ha en mindre totalbudget. Den 10 oktober sade förbundskansler Friedrich Merz att förslagets storlek inte kunde ligga till grund för en överenskommelse. Tyskland och fem andra regeringar vill minska utgifterna med flera hundra miljarder euro (den tyska regeringen, sex regeringars uttalande).

Merz vill också prioritera säkerhet och konkurrenskraft. Det är de områden som Irland skurit ned mest på för att skydda jordbruket. Ett lägre totalbelopp och större satsningar på säkerhet skulle därför kräva nya förhandlingar om jordbruks- och regionalstödet, som 17 regeringar gått samman för att försvara.

Finland står inför samma målkonflikt. Statsminister Petteri Orpo vill ha en mindre budget och motsätter sig nedskärningar inom försvar och forskning (Finlands regering).

Europaparlamentet vill gå i motsatt riktning, och dess godkännande krävs för budgeten. I utgiftstaket ingår redan 149,296 miljarder euro för att betala tillbaka EU:s upplåning till återhämtningspaketet efter pandemin. De pengarna finansierar inga nya projekt (Rådets förhandlingsunderlag). Parlamentets huvudförhandlare hävdar att förslaget, efter återbetalningen och inflationen, ger mindre köpkraft än dagens budget (Europaparlamentet).

Varje huvudstad har vetorätt

Alla 27 regeringar måste godkänna budgeten. Europaparlamentet kan säga nej, men inte skriva om den. Nya EU-intäkter kräver enhällighet och måste dessutom ratificeras i varje medlemsland (artikel 312, artikel 311).

Intäkterna påverkar vilka som betalar. Irland behåller fem föreslagna EU-avgifter, bland annat på tobak och koldioxidintensiv import, som väntas ge omkring 55 miljarder euro om året (det irländska ordförandeskapet). Oavsett hur mycket avgifterna drar in behöver medlemsländernas statskassor inte betala in motsvarande belopp. Frankrikes Europaminister Benjamin Haddad säger att Paris inte stöder någon budget utan ett omfattande paket med nya intäkter (BFMTV). I augusti sade en talesperson för den tyska regeringen att nedskärningar behövs oavsett hur intäktssidan utformas (den tyska regeringens pressträff).

Utkastet reserverar också upp till 88,869 miljarder euro för Ukrainas anslutning till EU och återuppbyggnad, utanför de ordinarie budgettaken. Beloppet är fortfarande markerat som obestämt (Rådets förhandlingsunderlag). En separat lånefråga visar hur sådana positioner kan föras in i andra förhandlingar. Den 14 oktober sade Slovakiens Robert Fico att landet vill stå utanför varje nytt EU-lån till Kyiv. Han motsatte sig också att Slovakiens budgetkrav skulle få stöd bara om landet deltog i lånet (TASR). Lånet har ännu varken fått ett belopp eller en juridisk form, så inget binder det formellt till budgeten. Fico använder ändå frågan som påtryckningsmedel.

Irland och Europeiska rådets ordförande António Costa vill nå en politisk uppgörelse före utgången av 2026 (det irländska ordförandeskapet). Det irländska utkastet visar vad en stramare budget som skyddar jordbruk och regioner innebär: säkerhet och forskning får bära nedskärningarna. Tyskland vill ha en ännu mindre budget och samtidigt skydda säkerhetsutgifterna, men har inte offentligt sagt var de ytterligare nedskärningarna ska göras. Med Irlands siffror går kraven inte att förena om inte Berlin är berett att minska jordbruks- och regionalstödet.