Irlands €141bn-förslag pressar säkerhetsutgifterna

Irlands förslag till EU:s budget för 2028–34 minskar EU-kommissionens plan med 141,045 miljarder euro, omkring 8 procent (rådets förhandlingsunderlag). EU-ländernas ledare diskuterade förslaget den 15 oktober men avslutade mötet utan en uppgörelse (Euronews). Underlaget blottlade en målkonflikt: regeringarna som kräver en mindre budget vill samtidigt lägga mer på säkerhet. En stor grupp andra regeringar försvarar de utgifter som då skulle behöva minska.

Irland är ordförandeland i EU:s ministerråd, en roll som roterar var sjätte månad och innebär att leda medlemsländernas ministermöten. Den 10 oktober lade landet fram ett förhandlingsunderlag med totalsummor och fördelning, utan bindande beslut. Förslaget omfattade utgiftsåtaganden på 1 622,011 miljarder euro under sju år, i 2025 års priser. EU-kommissionens plan uppgår till 1 763,056 miljarder euro (rådets förhandlingsunderlag).

Förslaget röstades inte ned. Ledarna bedömde att det inte förde förhandlingarna närmare en uppgörelse och bad António Costa, Europeiska rådets ordförande, som leder toppmötena mellan medlemsländernas stats- och regeringschefer, att verka för ”en uppgörelse i tid” (Euronews).

De största bidragsgivarna vill betala mindre, men satsa mer på säkerhet

Sex av de länder som betalar mest till EU-budgeten, däribland Tyskland, Nederländerna och Sverige, krävde i ett brev till Irland den 28 september nedskärningar på flera hundra miljarder euro (RTÉ). Vid toppmötet kallade förbundskansler Friedrich Merz den irländska nedskärningen ett steg i rätt riktning, men långt ifrån tillräcklig för att möta Tysklands krav (Tysklands regering). Sveriges statsminister Ulf Kristersson sade att Sverige skulle avvisa förslaget eftersom budgeten fortfarande var för stor (Reuters).

Samma länder vill samtidigt att EU gör mer för säkerheten. Nederländernas premiärminister Rob Jetten sade till parlamentet att de irländska nedskärningarna drabbar konkurrenskraft, innovation och försvar, just de områden som han vill att EU ska stärka (Tweede Kamer).

Hans beskrivning stämmer med förslagets fördelning. Nedskärningarna är begränsade i stödet till jordbrukare och fattigare regioner, men större där EU finansierar näringsliv, försvar och utrikespolitik. Utgiftsrubriken för jordbruk och regionalstöd minskar med 3,4 procent. För konkurrenskraft och säkerhet är minskningen 12,8 procent, och för yttre åtgärder 17,4 procent (rådets förhandlingsunderlag).

Europaparlamentet, som måste godkänna den slutliga budgeten, invänder från motsatt håll. De fyra ansvariga förhandlarna sade att nedskärningen på 8 procent skulle göra EU sämre rustat att investera i försvar och stödja partnerländer utomlands (Europaparlamentet). För länder vid EU:s yttre gräns är minskningen konkret. Litauens president Gitanas Nausėda motsatte sig nedskärningen av stödet till militär rörlighet, som finansierar vägar och järnvägar för trupptransporter (15min).

De som försvarar jordbruks- och regionalstödet

Italien och Rumänien har samlat 17 regeringar i gruppen Friends of Cohesion, som tagit sitt namn från EU:s stöd till fattigare regioner (Italiens regering). Gruppen vill värna både stödets omfattning och reglerna för hur det används. Den vill också avskaffa rabatter som sänker vissa rikare länders bidrag till EU. Det ställer gruppen mot flera av de största bidragsgivarna.

Irland behöll varje lands angivna belopp men samlade stöden i en enda nationell plan per land (rådets förhandlingsunderlag). Det flyttar besluten närmare huvudstäderna. Regioner som länge har haft direktkontakt med Bryssel befarar att de får mindre att säga till om. Därför kräver sammanhållningsgruppen att både beloppen och reglerna för hur pengarna används ska bevaras (Italiens regering).

Varje huvudstad har veto, men budgeten stannar inte upp

Den sjuåriga budgetramen kräver att medlemsländernas regeringar är eniga. Varje regering kan alltså stoppa den, och Europaparlamentet måste också ge sitt godkännande (EUR-Lex). Det ger båda sidor möjlighet att dra ut på förhandlingarna. Tidsplanen skapar begränsat tryck: om ingen ny ram har antagits senast den 1 januari 2028 fortsätter utgiftstaken för det sista året i den nuvarande ramen att gälla (EUR-Lex).

Förslaget ger stöd för en tydlig slutsats: Irland kan inte möta både kraven på en lägre totalbudget och på ökade säkerhetsutgifter, eftersom säkerhetsområdena drabbas hårdast av nedskärningarna. En uppgörelse kräver därför att någon ger efter. Bidragsgivarna kan godta en större totalbudget, sammanhållningsgruppen kan acceptera större nedskärningar i jordbruks- och regionalstödet, eller båda sidor kan röra sig en bit. Costa kan utforma en kompromiss, men inte tvinga regeringarna, som alla har veto, att godta den. Merz, Jetten och Kristersson behöver ange vilken totalsumma de kan acceptera i utbyte mot de säkerhetsutgifter de vill öka. Friends of Cohesion behöver svara på om någon del av stödet kan omfördelas.