Italien lämnar SAFE-miljarder oanvända

Italien har begärt omkring 8-8,9 miljarder euro i försvarslån från EU-kommissionen, ungefär hälften av de 14,9 miljarder euro som Bryssel preliminärt hade reserverat för Rom (Il Fatto Quotidiano, Eunews). Pengarna kommer från SAFE, Security Action for Europe, en lånefacilitet på 150 miljarder euro där EU lånar upp gemensamt och lånar vidare till medlemsländer för försvarsupphandling. Poängen är lägre räntor än många stater skulle få på egen hand. Men skulden hamnar ändå i den nationella budgeten.

Skillnaden mellan medlemsländerna syntes samma dag. Rumänien tog emot en första SAFE-utbetalning på 2,5 miljarder euro och håller redan på att omsätta pengarna i beställningar: Lynx-stridsfordon, Mistral-luftvärnssystem och Airbus-helikoptrar (EC Romania, HotNews). Polen hade redan undertecknat ett avtal på 43,7 miljarder euro och fått 6,6 miljarder euro i förfinansiering (European Commission, Notes from Poland). Länder som skrev på tidigt förvandlar nu lån till order. Italiens lägre begäran visar att den första flaskhalsen inte alltid är Bryssel, utan om regeringarna faktiskt vill ta upp lånen.

Koalitionskompromiss, inte budgetlogik

SAFE skapades genom rådsförordning 2025/1106, men fungerar inte som ett bidrag. Varje euro som Rom lånar genom faciliteten blir italiensk statsskuld, och de italienska partierna måste kunna försvara den hemma.

I Giorgia Melonis koalition gick skiljelinjen mellan utrikesminister Antonio Tajani från Forza Italia, som offentligt stödde en full begäran vid en konferens i Rimini, och Matteo Salvinis Lega, som motsatte sig högre försvarslån. Finansminister Giancarlo Giorgetti medgav att SAFE erbjuder förmånliga villkor, men regeringen halverade ändå uttaget (Il Foglio). Tajani beskrev reträtten som en omprioritering: Italien behövde enligt honom lägga mer på sjukvård och socialpolitik efter ändrade förutsättningar kopplade till Irankonflikten (Il Fatto Quotidiano, PAP). Om beslutet främst beror på Legas tryck, finansdepartementets försiktighet eller en medveten kompromiss från Meloni framgår inte av det offentliga underlaget. Utfallet är däremot tydligt: Rom bad om hälften.

Spanien visar samma mekanism i mindre skala. Madrid begärde bara 1 miljard euro, samtidigt som juniorpartnern Sumar öppet motsatte sig ökade försvarsutgifter (EFE, El Confidencial). Billig EU-upplåning gör inte försvarsskulder politiskt smärtfria.

Kön bakom Rom

Italiens dröjsmål fick följder utanför Rom. SAFE har en fast ram. Kommissionens talesperson Thomas Regnier hade pressat Italien på besked eftersom outnyttjade medel hindrar kommissionen från att fördela om pengar till andra regeringar (Euronews). De cirka 6 miljarder euro som Italien avstår, tillsammans med Ungerns ännu olösta begäran, skapar en pott som kommissionen kan öppna igen genom en andra ansökningsomgång före slutet av 2026 (Euractiv, Council).

Polen förbereder sig redan. Biträdande försvarsminister Paweł Zalewski har bekräftat att Warszawa vill konkurrera om ytterligare SAFE-medel i den andra rundan (Bankier/PAP). Polska medier uppskattar att upp till 10 miljarder euro kan bli tillgängliga, men den siffran beror på de slutliga italienska och ungerska besluten och är fortfarande osäker (RMF24).

Ungerns fall är annorlunda. En ny regering granskar företrädarens försvarsinvesteringsplan efter korruptionsmisstankar, och kommissionen hade ännu inte godkänt Budapests underlag när andra stater redan hade fått klartecken (Euronews HU). Där handlar förseningen om styrning och kontroll, inte om en koalitionsstrid kring skuldsättning.

Den som köper först formar marknaden

SAFE kräver att upphandlingarna består av minst 65 procent europeiskt eller ukrainskt innehåll. Regeln styr kontrakt mot tillverkare i EU och Ukraina och ligger nära Frankrikes långvariga linje om en mer självständig europeisk försvarsindustri (Council, CMS). Regeringar som snabbt tar lånen rustar därför inte bara sina egna försvar. De påverkar orderböcker, leverantörsrelationer och produktionslinjer i hela Europa.

EU-maskineriet rör sig framåt. Godkännanden, avtal och första utbetalningar har nått fler än ett dussin länder. Men SAFE gynnar regeringar som är beredda att ta på sig försvarsskuld nu. Italien har visat att Rom bara är halvt berett, och de miljarder som blir kvar lockar redan andra.