Italien vill låna 29 miljarder extra

När statsskulden är hög innebär nya lån också framtida räntekostnader. Italiens regering vill få rätt att låna upp till cirka 29 miljarder euro mer än den överenskomna budgetbanan tillåter under 2027 och 2028. Pengarna ska gå till försvar och energi (Teleborsa, ANSA). Inget har betalats ut. Både parlamentet och EU:s finansministrar måste säga ja, och även då behöver Rom låna varje euro och betala ränta.

Den 2 oktober begärde regeringen ett utökat låneutrymme motsvarande 0,3 procent av BNP (bruttonationalprodukten, värdet av allt som produceras i ekonomin under ett år) för energi och lika mycket för försvaret varje år. Det blir omkring 14 miljarder euro om året (AGI). Finansminister Giancarlo Giorgetti hade först räknat med ett utrymme på omkring 36 miljarder euro (Teleborsa).

Hela minskningen gäller försvaret. Giorgetti hade planerat ett extra låneutrymme på 0,6 procent av BNP för försvar 2028. I den nya begäran halveras det till 0,3 procent, omkring 7 miljarder euro mindre (Primapagina News). Han beskriver planen som ett försiktigt svar på ett komplicerat ekonomiskt och internationellt läge (AGI). Inget publicerat dokument visar om koalitionspolitiken, lånekostnaderna eller förhandlingarna med Bryssel avgjorde beslutet. Det följer på Roms beslut i augusti att begära mindre än sin fulla andel av EU:s försvarslån (To Brief).

Så påverkar de extra lånen statsskulden

Italiens statsskuld mäts som andel av BNP i löpande priser. Skuldkvoten påverkas därför av hur snabbt ekonomin växer räknat i pengar, inklusive inflation, men också av räntekostnaderna och årets budgetunderskott, alltså skillnaden mellan utgifter och inkomster. Regeringens egna prognoser räknar med svag real tillväxt, det vill säga tillväxt efter avdrag för inflationen: 1 procent 2026 och 0,8 procent 2027 (La Repubblica, ANSA).

Med så låg tillväxt blir det svårt för ekonomin att växa ifrån nya lån. Mediernas uppgifter om när skulden når sin topp skiljer sig något. De officiella tabellerna har ännu inte publicerats, men en uppgift placerar toppen på 138,4 procent av BNP 2027 (Sky TG24).

Vem måste säga ja?

Enligt Italiens grundlag måste en absolut majoritet i båda kamrarna godkänna lån utöver de ordinarie målen när särskilda omständigheter råder (Senato). Bryssel fattar ett separat beslut. EU:s regler tillåter ett land att tillfälligt överskrida sin överenskomna utgiftsbana, men först efter att EU:s finansministrar har godkänt en rekommendation från EU-kommissionen (EUR-Lex).

Godkännandet påverkar hur Italien bedöms. Landet omfattas fortfarande av EU:s korrigeringsförfarande för länder med underskott över 3 procent av BNP, efter ett underskott på 3,1 procent 2025 (Pagella Politica). I Giorgettis egen presentation uppgick underskottet 2027 till 3,5 procent (Adnkronos).

Giorgetti hävdar att underskottet enligt EU:s beräkning sjunker under 3 procent när de tillåtna 0,6 procentenheterna för försvars- och energiutgifter räknas bort (La Repubblica). Det skulle ändra Italiens resultat enligt EU-reglerna, men inte landets räkenskaper. Det redovisade underskottet blir detsamma, och statskassan får fortfarande stå för lånen och räntan.

Energieffektivisering, inte lägre räkningar i vinter

Möjligheterna att använda energidelen är begränsade. EU-kommissionens vägledning tillåter utgifter för motståndskraft och omställning, exempelvis renovering av byggnader och energieffektivisering. Den utesluter sänkta bränsleskatter, reglerade priser och direkt kompensation för energiräkningar (Build Up).

Regeringen har inte sagt vilka som ska få pengarna. Utifrån vägledningen ligger fastighetsägare, deras byggentreprenörer och företag med kapital att investera i utrustning närmast till hands. Hyresgäster och hushåll som har svårt att betala räkningarna i vinter behöver separat stöd, finansierat enligt de ordinarie reglerna.

Budgetförslaget, som anger de faktiska skatterna och utgifterna, väntas omkring den 20 oktober (Corriere della Sera). Då framgår hur Rom fördelar energipengarna mellan bostäder, företag och offentliga byggnader.

Om Bryssel säger ja får Italien tillstånd att spendera, men inga pengar. Isolering och ny utrustning skulle betalas med lånade euro. Räntan hamnar hos italienska skattebetalare, och energipaketet kan inte sänka hushållens räkningar i vinter.