Kövesi pressar Grekland om 2,6 miljarder euro

Laura Codruța Kövesi, EU:s chefsåklagare, underrättade den 22 maj EU-kommissionen om att Grekland hindrar hennes myndighet. Hon hänvisar till EU:s villkorlighetsförordning, verktyget som gör det möjligt att stoppa EU-medel när brister i rättsstaten hotar unionens budget, för första gången mot en regering som är politiskt allierad med kommissionsordförande Ursula von der Leyen (EPPO, Adevărul). Tidigare användning av verktyget har riktats mot regeringar som stått i konflikt med det borgerliga Europeiska folkpartiet, EPP, som dominerar EU:s institutioner. Greklands regeringsparti Ny demokrati tillhör EPP.

Två beslut, samma mål

I Kövesis brev pekas två grekiska åtgärder ut som hon anser bryter mot EU-fördragets krav på lojalt samarbete mellan medlemsstaterna och unionens institutioner (Digi24).

Den första är lagstiftning. Justitieminister Georgios Floridi drev den 19 maj igenom ett tillägg i parlamentet som skapar snabbspår i brottmål för sittande parlamentsledamöter. Utredningstiderna halveras och rättegång måste inledas inom tre månader (Epiloges). Bestämmelsen lades in i en proposition om arvsrätt, utan samråd med EPPO, Europeiska åklagarmyndigheten, som utreder brott mot EU:s budget. Floridi hävdar att tillägget återinför en ordning som gällde 2014-2019 och att EPPO:s befogenheter inte ändras.

Den andra är rättslig. Greklands högsta domarråd förlängde mandaten för tre grekiska EPPO-åklagare med bara två år, trots att EPPO:s eget styrande kollegium i november 2025 hade fastställt femåriga mandat (Protothema).

Regeringen beskriver båda besluten som normal nationell procedur. Kövesi behandlar dem som samordnade hinder mot myndighetens arbete.

Därför förklarar 2,68 miljarder euro friktionen

Konflikten sammanfaller med pågående utredningar. EPPO har 175 aktiva ärenden i Grekland som gäller misstänkta skador på EU-budgeten på uppskattningsvis 2,68 miljarder euro (EPPO). Den största gruppen rör OPEKEPE, Greklands myndighet för jordbruksstöd. Där har EPPO begärt att parlamentet ska häva immuniteten för regeringspartiets ledamöter med koppling till misstänkt bidragsfusk, bland annat genom påhittade markanspråk och uppblåsta produktionsuppgifter.

Separat utreder EPPO kontrakt för två migrantläger, Malakasa och Sintiki, som tilldelades utan offentlig upphandling 2020 och till kostnader som kraftigt översteg jämförbara EU-finansierade anläggningar (Le Monde).

Grekland är inte ensamt om att göra motstånd mot EPPO. Bulgarien har stängt av en åklagare, Slovenien har fördröjt nomineringar och Rumänien har haft politisk inblandning. Grekland är däremot det första land där friktionen har lett till en formell underrättelse enligt villkorlighetsreglerna.

Testet för selektiv tillämpning

Villkorlighetsförordningen har tidigare aktiverats mot Ungern, där EU frös miljarder i sammanhållningsmedel, alltså stöd som ska minska ekonomiska skillnader mellan regioner och medlemsländer (CER). Det gällde en regering som öppet låg i konflikt med Bryssel. Grekland är ett annat fall: landet finns inne i EPP-alliansen som kontrollerar kommissionen.

Mönstret syntes i Europaparlamentet. När ledamöterna i februari 2026 antog sin första resolution om rättsstatens läge i Grekland vägrade EPP att förhandla om texten eller rösta för den. Socialdemokraterna påpekade att EPP bara ansluter sig till sådana resolutioner "i länder som inte styrs av EPP" (S&D Group).

Kommissionen kan nu öppna ett formellt förfarande, inleda ett mildare överträdelseärende eller försöka lösa frågan genom tyst diplomati. När det gäller en politisk allierad talar erfarenheten för det sista. Ett pågående mål i EU-domstolen, C-225/24, kan minska handlingsutrymmet. Om domstolen slår fast att beslut enligt villkorlighetsförordningen omfattas av full rättslig prövning kan också ett kommissionsbeslut att blunda för Grekland prövas i Luxemburg (Verfassungsblog).

EU byggde verktyget för motståndare. Kövesi har nu riktat det mot en vän.