Lettlands gränskameror stulna när gränsförsöken ökar

Den 5 oktober uppger Lettlands försvarsmakt att beväpnade, maskerade personer på den belarusiska sidan hotade lettiska soldater medan de förde migranter mot gränsen (TVNET). Senare samma natt tog sig maskerade personer in i Lettland och förde bort övervakningskameror. Myndigheterna beskriver ett ökat tryck vid gränsen, men har inte lagt fram belägg för vem som styrde eskorterna eller om det var samma personer som tog kamerorna.

Vad hände vid gränsen?

Enligt Lettlands försvarsmakt förde tre maskerade och beväpnade personer en grupp på minst 20 migranter mot gränsen och hotade soldaterna som bevakade den (TVNET, LSM). Båda medierna återger försvarsmaktens uppgifter. Personerna stannade på belarusiskt territorium.

Lettiska soldater stoppade försöket att ta sig över gränsen. Försvarsmakten har inte uppgett vilka vapen personerna bar, vad de sade eller vart migranterna fördes efteråt.

Den sista uppgiften har rättslig betydelse. I ett mål om Litauens undantagsregler vid gränsen slog EU-domstolen fast att en irreguljär inresa i sig inte får beröva någon en reell möjlighet att söka asyl (EU-domstolen). Offentliga uppgifter säger inte om någon i gruppen begärde skydd.

Den andra händelsen inträffade några timmar senare. Inrikesminister Jānis Dombrava uppgav att maskerade personer tog sig in på lettiskt territorium, skadade ett elskåp, tog kameror och återvände till Belarus innan en patrull hann fram. Gränsbevakningens chef Guntis Pujāts bekräftade att två kameror hade tagits (Suspilne).

Myndigheterna har inte pekat ut någon misstänkt eller offentliggjort film eller kriminaltekniska fynd. Ingen företrädare har offentligt kopplat inkräktarna till de beväpnade personerna.

Oenighet om vilka eskorterna var

Försvarsmakten beskrev händelsen som hybridpåtryckningar mot EU:s och Natos gräns. Begreppet används när en stat pressar ett grannland genom att utnyttja migration och trakasserier i stället för att använda öppet våld. EU-ledarna använde det om Belarus i oktober 2021, då de kallade Minsks användning av migrationstryck för en hybridattack (Europeiska rådet).

Pujāts gav en mindre entydig bild. Han öppnade för att de maskerade männen kan ha varit organiserade kriminella som agerade med belarusiska säkerhetstjänsters tolerans eller hjälp, snarare än att själva vara belarusiska tjänstemän. Enligt den tolkningen kan Minsk ha blundat eller aktivt stött dem. Det som hittills offentliggjorts avgör inte vilket.

Kamerorna fortsätter att försvinna

Pujāts uppger att sabotage mot kameror och annan gränselektronik har ökat, samtidigt som skadorna på stängslet har blivit färre. Offentliga uppgifter innehåller inga siffror som visar den förändringen.

Gränsbevakningens Artūrs Zīle beskrev flera konkreta tecken. Han sade att kameror nyligen åter hade monterats ned eller stulits, att trycket hade ökat under de senaste två veckorna och att fyra misstänkta organisatörer hade gripits på fyra veckor (Apollo).

Gränsvakterna hade sedan januari stoppat 11 925 försök att ta sig över gränsen, nästan lika många som de 12 046 som registrerades under hela fjolåret. Den 6 oktober förlängde regeringen Vilkatis, den särskilda insatsen mot olagliga gränspassager, till den 31 december (LSM). Inget av referaten anger vilka nya befogenheter, om några, förlängningen ger gränsvakterna.

Trycket är ojämnt fördelat längs EU:s yttre gräns mot Belarus. I mitten av september hade Lettland registrerat 10 807 försök att ta sig in från Belarus, mot 1 477 i Litauen. Sedan juli har Litauen låtit 67 egna gränsbevakare, däribland hundförare, hjälpa till vid bevakningen av Lettlands gränsavsnitt vid Silene nära Daugavpils (VSAT).

Den insatsen är den tydligaste gränsöverskridande delen av händelseförloppet. Ett EU-land lånar ut patrullkapacitet till ett annat vid unionens gemensamma yttre gräns. Det ger Lettland fler personer på plats, men besvarar inte frågan om vem som organiserar påtryckningarna från belarusisk sida.

Det som hittills framgår av rapporteringen är mer begränsat än vad försvarsmaktens beskrivning antyder. Lettiska myndigheter har dokumenterat återkommande skador på gränsövervakningen samtidigt som försöken att ta sig över gränsen har ökat igen. I den offentliga redogörelsen har de ännu inte identifierat vem som styrde de beväpnade eskorterna eller kopplat dem till kamerastölden. Dombravas departement och Lettlands säkerhetstjänster behöver redovisa vem som låg bakom, liksom vad som hände med människorna som soldaterna avvisade.