Lettland överväger €4.9m till ammunitionsfabrik

Två tidigare chefer för Estlands försvarsupphandling leder nu ett planerat ammunitionsprojekt i Lettland. Den lettiska statliga utvecklingsbanken prövar offentligt stöd till projektet. Lettiska myndigheter har uttryckt fortsatt förtroende för satsningen, men inte redovisat vilka kontroller som ligger bakom bedömningen.

Magnus-Valdemar Saar var generaldirektör för Estlands centrum för försvarsinvesteringar, RKIK, som köper in militär utrustning. Katri Raudsepp var hans ställföreträdare. Under deras ledning betalade myndigheten ut närmare 60 miljoner euro i förskott till en oprövad leverantör för artillerigranater som aldrig nådde Ukraina (Riigikontroll). Båda hade lämnat RKIK vid mitten av 2025. I mars 2026 ingick de i ledningen för Wolfram Europa, som vill bygga en anläggning för stridsspetsar och sprängämnen nära Jēkabpils i östra Lettland (LSM, TVNET).

Vad de estniska handlingarna visar

Från augusti 2024 betalade RKIK ut förskott till det italienskregistrerade bolaget Datasel för ammunition avsedd för Ukraina. Estlands riksrevision fann senare brister som berörde 71,6 miljoner euro av totalt 72,1 miljoner euro i utestående leverantörsförskott (Riigikontroll, Euractiv). Datasel hade aldrig tillverkat grovkalibrig ammunition.

RKIK kan inte visa varför Datasel valdes. Av myndighetens handlingar framgår varken vem som granskade bolagets ekonomi och produktionsförmåga eller vem som godkände leverantörsvalet (ERR). Inte en enda användbar granat nådde Ukraina. Det första förskottet på 15 miljoner euro finansierades genom Europeiska fredsfaciliteten, EU:s fond utanför den ordinarie budgeten för militärt stöd. Estland kan nu tvingas betala tillbaka pengarna (ERR). Den 10 september meddelade estniska myndigheter att Europeiska åklagarmyndigheten skulle ta över utredningen. Ingen har åtalats.

Kontrollerna som Lettland inte har redovisat

Wolfram utlovar investeringar på upp till 200 miljoner euro och omkring 200 arbetstillfällen (Dienas Bizness). Tre lettiska institutioner måste på olika sätt släppa fram projektet innan löftet kan omsättas med offentligt stöd. Ingen av dem har offentliggjort underlaget för sin bedömning.

Latvijas valsts meži, det statliga skogsbolaget, kontrollerar byggrätten på den tilltänkta platsen. Det är oklart om rätten formellt har beviljats eller om ansökan fortfarande prövas. ALTUM, Lettlands statliga utvecklingsbank, utvärderar enligt LSM ett offentligt stöd på omkring 4,9 miljoner euro. Något finansieringsbeslut har inte fattats. Lettlands försvarsdepartement uppgav för lettisk tv att Saar och Raudsepps roll i den estniska affären diskuterades med Wolfram efter att skandalen blivit offentlig. Departementet såg ingen anledning att ändra sin positiva bedömning. Det är dock oklart om yttrandet utgör ett formellt villkor för ALTUM:s beslut eller enbart ett politiskt stöd utan rättslig verkan.

Ingen av de tre institutionerna har uppgett om den kontaktat estniska myndigheter, granskat Saar och Raudsepps agerande eller kontrollerat vem som äger Wolfram och hur satsningen ska finansieras. Varken något granskningsprotokoll eller någon kontroll av pengarnas ursprung har offentliggjorts.

Det lettiska dotterbolaget registrerades i januari 2026 med ett aktiekapital på 2 800 euro (Dienas Bizness). Wolfram har inte namngivit någon bankfinansiering, byggentreprenör, tekniklicensgivare eller annan finansiär bakom projektet. Försvarsdepartementet är varken investerare eller garanterad köpare (Resilience Media).

Innan pengarna betalas ut

Saar anser att den estniska tvisten gäller hans tidigare myndighetsroll och därför inte bör påverka projektet i Lettland. Utnämningarna visar inte att Wolfram kommer att upprepa Datasels misslyckande, och det finns inga belägg för att bolagens leveranskedjor eller finansiering är sammankopplade. Just därför krävs en dokumenterad prövning. Det är den som kan skilja ett bärkraftigt projekt från ett återkommande arbetssätt.

Lettland kan fortfarande kräva fram underlaget innan något stöd godkänns. ALTUM kan villkora finansieringen med delmål, garantier och återbetalningskrav. Det statliga skogsbolaget kan kräva att ägarförhållandena redovisas innan byggrätten fastställs. Möjligheten till kontroll finns alltså kvar. När mark, stöd och politiskt förtroende väl har bundits till projektet blir drivkraften att ställa svåra frågor betydligt svagare.

Europa satsar stora belopp på att återuppbygga sin ammunitionsproduktion, och behovet är väl belagt. Det estniska fallet visar samtidigt följderna när tidspress får ersätta grundläggande upphandlingskontroll. Lettlands försvarsdepartement, ALTUM och Latvijas valsts meži behöver därför ge allmänheten ett dokumenterat svar på två frågor: vad kontrollerades, och när gjordes det?