Lecornus budget hänger på socialisternas nedlagda röster

Premiärminister Sébastien Lecornu saknar majoritet i Frankrikes nationalförsamling, landets underhus. Därför överlever nästa års budget bara om tillräckligt många motståndare avstår från att fälla regeringen. Socialisterna har angett sitt pris: en budget där välbeställda skattebetalare får betala mer. Arbetsgivarna driver motsatt linje, och debatten i nationalförsamlingen inleds den 13 oktober (AEF).

Vad regeringen vill göra

Regeringen vill få ned underskottet från prognostiserade 5,4 procent av BNP i år till 5,0 procent 2027 (franska regeringen). Även då ligger Frankrike långt över EU:s tak på 3 procent (EUR-Lex).

Den 1 oktober presenterade ministrarna 43 miljarder euro i nya besparingar och skatteåtgärder. Regeringen beskriver paketet som en satsning på 54 miljarder euro, när den också räknar in 11 miljarder från tidigare åtgärder som nu börjar få effekt (franska regeringen, To Brief).

Regeringens besparingssiffror jämförs med vad nästa år skulle kosta om inget ändrades. De faktiska utgifterna minskar inte i närheten av dessa belopp. Siffrorna visar hur mycket mindre staten väntas lägga än i den prognosen.

Angrepp från två håll

Patrick Martin, ordförande för arbetsgivarorganisationen Medef, uppskattar företagens kostnad till nästan 20 miljarder euro och säger att budgeten kommer att förvärra Frankrikes ekonomiska svaghet (Franceinfo). Medef har inte redovisat hur organisationen kommit fram till beloppet. Det är därför arbetsgivarnas uppskattning, inte en post i budgetförslaget.

Vissa delar går att kontrollera. Företagen får lättnader i arbetsgivaravgifterna. Om vinstdelningsutbetalningar räknas in när lättnaderna beräknas skulle det kosta företagen omkring 3,7 miljarder euro, enligt BFMTV.

Socialisterna ser det motsatta problemet: att stora företag betalar mindre. Tilläggsskatten på storföretagens vinster blir kvar och väntas ge omkring 5 miljarder euro 2027, men regeringen beskriver den själv som ungefär en tredjedel lägre än tidigare år (budgetdepartementet). En skatt kan fortfarande dra in miljarder även om intäkterna minskar. Utan Medefs beräkningsunderlag går det inte att veta hur organisationens totalsiffra väger in sänkningen.

Den 2 oktober skrev socialisternas ledare i parlamentets båda kamrar och partiledaren Johanna Rolland till Lecornu och krävde ändringar ”utan dröjsmål” (Le Monde). I brevet hävdar de att pensionärer belastas före höginkomsttagare, att stödet till fattiga fryses samtidigt som arvsförmögenheter får skattelättnader och att huvuddelen av besparingarna drabbar medel- och låginkomsttagare (Libération).

Socialisterna vill att regeringen lämnar en lettre rectificative, en formell omarbetning av sitt eget budgetförslag, innan debatten börjar. De framhåller också att de bidrog till att 2026 års budget kunde antas. Utan ändringar, varnar de, kan Lecornu få igenom budgeten bara med åtminstone ett passivt stöd från det högernationalistiska Nationell samling (RN). Det skulle enligt socialisterna vara ett politiskt och moraliskt misstag inför presidentvalet (Libération).

Därför är nedlagda röster Socialisternas verktyg

Socialisterna kan bidra till att fälla regeringen genom att rösta för en misstroendeförklaring, eller låta den sitta kvar genom att avstå. Ett misstroendeförslag går igenom bara om det får 289 röster, en absolut majoritet av nationalförsamlingens 577 ledamöter. Nedlagda röster räknas inte (franska grundlagen). Socialisterna behöver inte rösta för budgeten. De behöver bara låta bli att rösta för misstroendeförklaringen tillsammans med Nationell samling och övriga vänstern. Slutresultatet beror fortfarande på alla andra grupper.

Lecornu har lovat att inte använda grundlagens artikel 49.3, som gör att ett lagförslag antas utan omröstning om inte en misstroendeförklaring går igenom. Inför budgetpresentationen rapporterade dock Le Figaro att artikeln fortfarande fanns kvar som reservlösning.

Bryssel kan inte avgöra den här striden. Sedan den 26 juli 2024 omfattas Frankrike av EU:s förfarande vid alltför stora underskott, som ska pressa regeringar att få ordning på statsfinanserna. Tidsfristen för att rätta till underskottet är satt till 2029 (EU:s råd). EU-kommissionen bedömer den samlade utgiftsbanan, inte om pensionärer eller företag får bära kostnaden. Den fördelningen avgörs i Paris.

Investerare följer också utvecklingen. Ränteskillnaden mellan franska och tyska tioåriga statsobligationer nådde omkring 1,5 procentenheter den 2 oktober (Agefi). Samma vecka såldes statsobligationer i stor omfattning, från USA till Europa (Corriere della Sera). Därför går det inte att skilja ut budgetens egen effekt.

Socialisterna har gjort frågan om vem som ska betala till ett villkor för att avstå från misstroende. Lecornu kan ändra hur bördan fördelas och ändå hålla fast vid målet på 5,0 procent (franska regeringen), men varje eftergift måste mötas av besparingar eller skattehöjningar på annat håll. Annars blir underskottet större. Före debattstart måste han ge socialisterna besked om kravet på att skriva om budgetförslaget. Om svaret håller honom kvar vid makten beror också på ledamöter han ännu inte behövt övertyga.