DNA-spår kopplar Leipzig till paketbomber

Ett uppgivet DNA-samband har fört drönarattacken mot Leipzig/Halles flygplats närmare en tidigare utredning om paketbomber. Uppgiften är viktig eftersom den kan knyta ihop två olika angrepp mot europeiska logistikflöden under två år. Tyska åklagare har ännu inte bekräftat sambandet (t-online, Euronews).

Den 4 augusti träffade en sprängladdad drönare vingen på ett Antonov-fraktplan vid Leipzig/Halles flygplats. Drönaren studsade av och detonerade inte. En flygplatsanställd hittade senare den avskilda laddningen i närheten (Tagesspiegel). Tysklands federala riksåklagare, den myndighet som hanterar terrorism och statssäkerhetsmål, tog över ärendet med hänvisning till misstanke om försök till sprängning och farligt ingrepp i flygtrafik (Presseportal/GBA).

Nu uppges kriminaltekniskt material från drönaren matcha DNA i den utredning som hittills är Europas mest konkreta åtal om hybridinriktat sabotage.

Paketfallet som DNA-spåret pekar mot

I juli 2024 skickades fyra paket med brandanordningar från Litauen mot Storbritannien och Polen via DHL:s och DPD:s fraktrutter. Ett började brinna på Leipzigs flygplats. Ett annat fattade eld i ett brittiskt lager. En säkerhetschef på DHL vittnade i Vilnius om att Leipzigpaketet detonerade på marken bara därför att flyget var försenat: planet skulle ha lyft 05.30, och anordningen utlöstes 05.43 (LRT, Yahoo/BNS).

Eurojust, EU:s myndighet för samordning mellan nationella åklagare i gränsöverskridande brottmål, satte samman en gemensam utredningsgrupp. Gruppen identifierade 22 misstänkta och hittade ytterligare anordningar i Lettland och Estland (Eurojust). BBC har med stöd av handlingar i ärendet rapporterat att misstänkta personer ska ha betalats för att flytta RDX-sprängämne och drönardelar som kunde användas för att bära en bomb (BBC).

Litauiska åklagare har gått längst i fråga om ansvar. De har uppgett att paketattackerna organiserades av ryska medborgare med koppling till den ryska militära underrättelsetjänsten. Fem åtalade står nu inför terroranklagelser i Vilnius. Den bedömningen gäller paketfallet från 2024. Den kan inte automatiskt föras över på drönaren 2026 (LRT).

Vad ett DNA-spår kan visa

Litauiska och tyska medier rapporterar att DNA-spåret tidigare fanns registrerat i Litauen och att det matchar material från Leipzigdelen av paketutredningen (15min, MDR). Flera medier betonar samtidigt att ingen person har identifierats (Tag24, Liga). Ett gemensamt DNA-spår kan knyta ihop bevismaterial i två ärenden. Det bevisar ännu inte att samma cell, samma uppdragsgivare eller en rysk statlig beställning låg bakom drönaren.

Om åklagarna för in drönarärendet i den befintliga gemensamma utredningsgruppen går bevisdelningen mellan länder snabbare och blir svårare att stoppa. Om det sker är fortfarande oklart, men frågan har praktisk betydelse för utredningen (Eurojust JITs).

Regeringar kan inte vänta på åklagare

Länder längs de östliga transportrutterna läser Leipzig som en varning för egna flygplatser och fraktnoder. Polska Rzeczpospolita citerade experten Aleksander Olech, som varnade för att Rzeszow-Jasionka, den civila flygplats som blivit en central knutpunkt för stöd till Ukraina, behöver starkare skydd mot drönare (Rzeczpospolita). Tjeckien går mot regler som låter utbildad personal vid samhällsviktig infrastruktur ingripa mot drönare inom avgränsade områden. Lagförslaget har skickats på remiss mellan ministerier och planeras träda i kraft i juli 2027 (CT24, Ekonomický deník).

Tyskland förstärker polisens förmåga att hantera drönare (RTBF), och EASA, EU:s flygsäkerhetsmyndighet, har utfärdat riktlinjer för hur flygplatser ska hantera drönarincidenter (EASA). Men ingen europeisk myndighet kan ensam beordra att en drönare skjuts ned över en civil fraktflygplats. Beslutet beror fortfarande på vilket land det gäller, vilken myndighet som upptäcker drönaren först och om ingripande redan har godkänts i förväg.

Regeringar måste skydda mål innan åklagare kan bevisa vem som beställde ett angrepp. Så länge tyska åklagare inte bekräftar DNA-sambandet är fallet inget bevis för en upptrappning från paketbomber till beväpnade drönare. Det visar däremot Europas svårare problem: säkerhetsmyndigheter måste kunna agera snabbare än domstolar kan fastställa ansvar. Nästa svar ligger hos de tyska åklagarna.