Litauen trotsar Washington om kaliumtransit

USA bad Litauen, Polen och Ukraina att åter släppa igenom belarusisk kaliumgödsel över sina territorier. Alla tre sade nej. Begäran kom i maj 2026 som ett osignerat amerikanskt "nonpaper", ett informellt positionspapper utan officiell avsändare. Den visar en grundläggande spricka i den transatlantiska sanktionspolitiken. Washington har redan hävt sina egna restriktioner mot Belaruskali, Belarus statliga monopol på kaliumgödsel. EU kan bara göra samma sak om alla 27 medlemsländer säger ja. Låsningen är rättslig snarare än diplomatisk.

Därför kan inget enskilt land säga ja

EU:s sanktioner mot belarusisk kaliumgödsel ligger i rådets förordning (EG) nr 765/2006, en rättsakt som gäller direkt för varje tullmyndighet, järnvägsoperatör och hamnterminal i medlemsländerna (finance.ec.europa.eu). Förordningen förbjuder inte bara import, utan också transit och transport av belarusisk kaliumklorid på EU-territorium (gov.ie). Litauens utrikesminister Kęstutis Budrys uttryckte saken rakt: så länge EU-sanktionerna gäller kan "sådan verksamhet inte genomföras i Litauen, Lettland eller Polen" (LRT).

När sanktionerna antogs krävdes enhällighet i EU:s ministerråd, där varje medlemsstat måste godkänna beslutet. Samma krav gäller för att häva dem. I februari 2026 förlängde EU enhälligt Belarus-sanktionerna till februari 2027, inklusive restriktionerna mot kaliumgödsel (Mayer Brown). Det amerikanska positionspapperet ber alltså tre länder att göra något som EU-rätten inte ger dem rätt att göra på egen hand. Litauens president Nausėda formulerade det utan omsvep: "Vi skulle inte kunna ändra något även om vi ville."

Fångar mot kaliumgödsel

Washingtons linje bygger på en transaktionell logik. Sedan januari 2025 har Trumps sändebud John Coale flera gånger rest till Minsk och fått igenom frigivningen av över 500 politiska fångar, däribland Nobelpristagaren Ales Bialiatski och oppositionsledaren Maria Kolesnikova, i utbyte mot stegvisa amerikanska sanktionslättnader (Euronews, RFE/RL). I mars 2026 hade Washington helt tagit bort Belaruskali från sin sanktionslista. I positionspapperet föreslogs att europeiska transitintäkter skulle kunna finansiera Ukrainas försvar, en formulering som gjorde ett avslag politiskt känsligare.

Argumentet att sanktionslättnader skulle kunna dra Belarus bort från Ryssland möter hårda militära fakta. I december 2025 placerade Ryssland ut det kärnvapenkapabla robotsystemet Oresjnik i Belarus, samma vecka som uppgörelsen om kaliumgödsel presenterades (Arms Control Association). Ukrainas utrikesminister Andrij Sybiha avfärdade resonemanget: "Det bör inte finnas några illusioner om att någon, genom någon form av eftergifter, kommer att kunna dra Belarus bort från Rysslands inflytelsesfär" (Interfax Ukraine).

Priset för ett nej

Litauens nej har en påtaglig ekonomisk kostnad. Belarusisk kaliumgödsel stod tidigare för nästan en tredjedel av godsmängden i Klaipėdas hamn. Bortfallet kostade omkring 14 miljoner euro per år i hamnintäkter, och terminalen som hanterade leveranserna såg sina intäkter falla från 96 miljoner euro till 3,2 miljoner euro (Lrytas). Polen har valt strategisk tystnad. Warszawa har varken bekräftat eller förnekat att landet tagit emot positionspapperet, samtidigt som skillnaden i spårvidd mellan Polen och Belarus ger ett praktiskt hinder ovanpå det juridiska (Rzeczpospolita).

EU har samtidigt fortsatt att skärpa linjen. Det tjugonde sanktionspaketet, som antogs i april 2026, lade till nya belarusiska aktörer på sanktionslistan och höjde tullarna på belarusisk kaliumgödsel som når unionen (Mayer Brown).

Ukrainas presidentrådgivare Dmytro Lytvyn pekade på den systemiska risken: "Det ger Putin förtroende för att sanktioner kan lättas" (RBC-Ukraine). Om en synlig sektorsanktion från EU kan luckras upp genom bilateralt amerikanskt tryck mot enskilda huvudstäder kan samma metod prövas mot rysk energi och finansiella restriktioner. Nästa test kommer i februari 2027, när Belarus-sanktionerna ska förlängas enhälligt för ett år till. Ett enda medlemsland kan stoppa förlängningen. Ungern har tidigare använt den hävstången i Rysslandspaket, även om Budapest under den nya regeringen ledd av Péter Magyar har rört sig närmare EU:s huvudlinje.

Parallellt har Lukasjenko väckt frågan om en gruvförsäljning på 3 miljarder dollar till amerikanska investerare (Euromaidan Press). Om amerikanska företag köper in sig i belarusisk kaliumproduktion blir Washingtons tysta begäran också ett krav med direkt kommersiellt intresse bakom sig.