Macron och Merz vill porta företag från EU

Frankrikes president Emmanuel Macron och Tysklands förbundskansler Friedrich Merz vill ge EU-kommissionen befogenhet att svara på utländska åtgärder som snedvrider konkurrensen i Europa. I yttersta fall skulle företag från ett land kunna stängas ute från EU:s inre marknad (Reuters, fransk-tyskt positionspapper). Förslaget lämnar de två avgörande frågorna öppna: vad som ska utlösa ett ingripande och vad Bryssel i praktiken får stoppa. Inget land pekas ut, men mediebevakningen beskriver verktyget som ett svar på Kina (Euronews).

Tidpunkten är talande. EU:s handelskommissionär Maroš Šefčovič ska föra samtal med Peking den 8–9 oktober (Politico).

Ett bredare mandat, en bekant omröstningsregel

De båda ledarna har skickat ett undertecknat brev och ett icke bindande positionspapper till EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. Kärnan är ett verktyg för att svara på fall där ett annat land i stor skala snedvrider EU-marknaden. Ett enkelt exempel: En utländsk regering betalar sina fabriker för att producera mer än hemmamarknaden kan ta emot. Då kan fabrikerna sälja i Europa så billigt att en europeisk konkurrent inte kan matcha priset och samtidigt täcka sina kostnader. Den europeiska fabriken går miste om order.

Enligt det fransk-tyska positionspapperet skulle EU-kommissionen besluta om en åtgärd. Beslutet skulle stå fast om inte minst 15 regeringar, som tillsammans företräder 65 procent av EU:s befolkning, röstade för att stoppa det. Motståndarna måste alltså samla en bred koalition. Det är svårare än att några huvudstäder i det tysta håller en åtgärd borta från dagordningen.

Den här omröstningsregeln används redan i handelsskyddsärenden, EU:s utredningar av import som säljs under kostnad eller får stöd genom utländska subventioner. Det nya är verktygets räckvidd. Det skulle kunna omfatta en hel sektor i stället för en enda produkt, och sluta med att företag stängs ute i stället för att få betala en extra tull.

Dagens långsammare väg

Fallet med elbilar 2024 visar hur dagens system fungerar. Efter en utredning om kinesiska subventioner införde Bryssel i oktober 2024 företagsspecifika utjämningstullar på 7,8–35,3 procent på batteribilar tillverkade i Kina (EU-kommissionen). Utjämningstullar är extra avgifter som ska väga upp en subvention. Hela förfarandet gällde en enda produkt.

Macron och Merz anser att processen går för långsamt när ett land dominerar en hel produktionskedja (Reuters). De vill att EU-kommissionen ska kunna inleda utredningar på eget initiativ, granska hela sektorer och agera snabbare.

Vem betalar om Bryssel använder verktyget?

Varje utestängning får konsekvenser åt två håll. Europeiska företag som konkurrerar med en billig leverantör gynnas. Samtidigt stiger kostnaderna för de europeiska fabriker och hushåll som köpte från leverantören. Till det kommer risken för motåtgärder. Den tar förslagsställarna upp genom att föreslå en kartläggning av vad kinesiska motåtgärder skulle kosta varje medlemsland (positionspapper).

Tyska företag är splittrade i frågan. I en enkät från den tyska handels- och industrikammarorganisationen DIHK ville 60 procent av företagen minska beroendet av Kina, men bara 36 procent stödde begränsningar av marknadstillträdet (DIHK). De flesta företag vill minska sin exponering mot Kina, men betydligt färre vill att Bryssel ska stänga marknaden för att nå dit. Branschorganisationen BDI förespråkar också en riktad användning av de verktyg EU redan har (BDI).

Vissa regeringar försöker aktivt locka till sig kinesiskt kapital. Planerade spanska batterifabriker med kinesiskt deltagande motsvarar nästan 15 miljarder euro i föreslagna investeringar (Expansión). Summan är ingen beräknad förlust. Den visar hur stora planerade investeringar en handelskonflikt kan äventyra och varför Madrid har andra drivkrafter än Paris.

Förslaget har ännu inte blivit lag. Enligt artikel 207 i EUF-fördraget kräver en handelsförordning ett förslag från EU-kommissionen och godkännande av både Europaparlamentet och medlemsländernas regeringar (EUR-Lex). EU-kommissionen kallade dokumenten ett ”värdefullt bidrag”, och EU-ledarna ska diskutera dem vid toppmötet den 15–16 oktober (Euronews).

De undertecknade dokumenten anger ingen beviströskel för vad som ska räknas som en ”systematisk” snedvridning. De innehåller inte heller någon lista över vad Bryssel skulle få stoppa (positionspapper). Paris och Berlin föreslår en långtgående befogenhet, men lämnar åt EU-kommissionen att utforma både villkoren för ingripanden och gränserna för dem. De valen avgör om företag som köper insatsvaror från Kina och regeringar som hoppas på kinesiska fabriker kan ställa sig bakom förslaget.