Magyars symbolavtal låser inte upp €10.4bn

Péter Magyar möter EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i Bryssel den 29 maj för att skriva under en "politisk överenskommelse" om att tina upp Ungerns EU-medel. Avtalet har ingen rättsverkan och frigör inga pengar. Samtidigt avvisar Magyar redan centrala krav från Bryssel, med en fast tidsfrist den 31 augusti allt närmare.

Avståndet mellan ceremoni och efterlevnad

Tjänstemän i kommissionen beskriver avtalet som "främst ett symboliskt steg". Den verkliga frågan gäller 10,4 miljarder euro i återhämtningsmedel från EU:s investeringsprogram efter pandemin. För att få pengarna måste Ungern klara 27 så kallade supermilstolpar om domstolars oberoende, korruptionsbekämpning och offentlig upphandling. Villkoren infördes 2022. Viktor Orbáns regering uppfyllde dem aldrig.

Därutöver finns mer än 368 enskilda reformmål (Reuters). Hittills har Budapest bara fått 919,6 miljoner euro i förskott.

Magyar har varit tydlig med sina gränser. I ett brev den 13 maj skrev han att hans regering "certainly cannot undertake" att avveckla särskatter på utländska banker och energibolag. Avgifterna slår hårt mot österrikiska företag; livsmedelskedjan Spar betalar omkring 75 miljoner euro per år. Han motsätter sig också pensionsreformer och hänvisar till Ungerns budgetunderskott på 6,8 % av BNP, som enligt honom gör strukturella förändringar omöjliga före tidsfristen.

Kommissionen svarar med att sänka ambitionsnivån. Tjänstemän har rått Budapest att fokusera på 6,5 miljarder euro i bidrag och släppa lånedelen på 3,9 miljarder euro. Den 31 augusti är enligt kommissionens egna riktlinjer för avslutningen av återhämtningsprogrammet "set in stone". Därefter blir outnyttjade åtaganden permanent förlorade medel.

Ett pågående domstolsmål och ett tyst kryphål

Europaparlamentet har stämt kommissionen i EU-domstolen (mål C-225/24) för beslutet att frigöra 10,2 miljarder euro till Ungern i december 2023. Parlamentet hävdar att de rättsliga reformer som motiverade utbetalningen inte räckte (Verfassungsblog). Generaladvokat Tamara Ćapeta, vars rättsliga yttrande vägleder domarna före avgörandet, gav parlamentet stöd i februari. Hon rekommenderade EU-domstolen att ogiltigförklara kommissionens beslut (European Papers). En dom kan komma före augusti och skulle skärpa de rättsliga begränsningarna för att frigöra medel på grundval av politisk välvilja snarare än verifierade reformer.

Parlamentets budgetutskott har inte sagt något om avtalet som undertecknas i dag. Samma institution som stämmer över den förra utbetalningen är tyst inför nästa.

Parallellt undersöker kommissionen om återhämtningsmedel kan kanaliseras genom Ungerns statliga Exim Bank. Tjänstemän medger att den vägen "would significantly reduce" kommissionens egen tillsyn över utgifterna. Den institution som ansvarar för att EU-pengar används korrekt överväger alltså en modell som försvagar dess möjlighet att kontrollera just detta. Trycket att få fram pengar före augusti väger tyngre än den institutionella logik som gjorde att medlen frystes.

Nato: vänligare ton, tunnare åtaganden

Magyar träffar också Natos generalsekreterare Mark Rutte under samma resa. Skiftet från Orbánårens blockeringar är verkligt: utrikesminister Anita Orbán har lovat att Ungern ska sluta använda sitt veto som vapen.

Den operativa bilden är svagare. Ungerns försvarsutgifter föll från 2,21 % till 2,07 % av BNP mellan 2024 och 2025, i motsatt riktning mot alliansens utveckling. Vid B9-toppmötet, där Nato-länder på den östra flanken möts, vägrade Ungern den 13 maj att underteckna en deklaration som pekade ut Ryssland som det främsta långsiktiga hotet. Budapest valde "konstruktiv nedlagd röst": uttalandet kunde antas utan ungersk blockering, men Ungern satte inte sitt namn under formuleringen (B9 Joint Statement). Budapest står fast vid att landet inte ska skicka vapen till Ukraina och inte delta i EU:s gemensamma försvarslån på 90 miljarder euro.

Ruttes agenda inför Natos toppmöte i Ankara i juli bygger på att löften omvandlas till faktisk förmåga. Ett Ungern med vänligare retorik men fallande försvarsutgifter prövar om alliansen behandlar tonläge som bidrag.

Vad den 31 augusti faktiskt avgör

Magyar har flyttat Ungerns diplomatiska hållning snabbare än väntat. Efterlevnaden och utgifterna har inte rört sig i samma takt. Tidsfristen i augusti visar om EU:s villkorssystem kan skilja mellan ett ledarbyte och ett politikskifte.