Magyar släpper EU:s vapenmiljarder

Tre veckor efter sitt tillträde gjorde Péter Magyar det Viktor Orbán vägrade i två år: han lät andra EU-länder få ersättning för vapen till Ukraina. Den 1 juni meddelade Ungerns ambassadör i EU:s kommitté för utrikes- och säkerhetspolitik, det Brysselorgan som följer unionens försvars- och säkerhetspolitik, att Budapest inte längre skulle stoppa Europeiska fredsfaciliteten. Fonden ligger utanför EU-budgeten och ersätter medlemsländer för omkring 40 procent av värdet på vapen som de skänker till Ukraina ur nationella lager (Euromaidanpress, NewsUkraine). Den omedelbara effekten blir att 6,6 miljarder euro som varit frysta sedan 2024 kan betalas ut.

Samma dag var Magyar tydlig i Berlin: "Ungern kommer varken att skicka soldater eller vapen till Ukraina" (Tagesschau). Det kräver inte heller fredsfaciliteten. Den ersätter andra länder, däribland Tyskland, Polen, Nederländerna och Sverige, för vapen som redan har skickats. Orbáns veto stoppade alltså inte vapnen till Ukraina. Det stoppade återbetalningen till de medlemsländer som levererade dem.

72-timmarsuppgörelsen som ingen kallade en uppgörelse

Två dagar före beskedet om fredsfaciliteten gick EU-kommissionen med på att frigöra 16,4 miljarder euro i sammanhållnings- och återhämtningsmedel, alltså EU-pengar för infrastruktur och ekonomisk utveckling, som hade frysts under Orbán med hänvisning till brister i rättsstaten (Euronews, Ara.cat). Den 3 juni presenterade Magyar också en uppgörelse med Ukraina om minoritetsrättigheter för omkring 100 000 etniska ungrare i Zakarpattia: skydd för ungerska språket, undervisning på ungerska och administrativa rättigheter i kommuner där ungrare utgör mer än 10 procent av befolkningen (HVG).

Ingen officiell företrädare beskrev detta som ett paket. Ändå föll delarna på plats inom 72 timmar: Ungern släppte fram fredsfaciliteten, kommissionen släppte fram Ungerns pengar och Ukraina gav efter i minoritetsfrågan. Berlin gav snabbt sitt stöd. Förbundskansler Merz kallade Magyar "en inspiration för hela Europa" (Tagesspiegel).

På hemmaplan beskrev Magyar utfallet som ett bevis på regeringsduglighet: "På tre veckor uppnådde vi det Orbán inte klarade på tio år." Fidesz angrep från motsatt håll och talade om dolda villkor och en "krigsskatt" på Ungern (Origo). Båda bilderna bortser från det centrala: att häva vetot mot fredsfaciliteten kostar inte Ungern några pengar. Fonden ersätter andra länder, inte Budapest.

En fond som inte räcker till sina löften

Lättnaden är verklig, men begränsad. EU-länderna har lämnat in ersättningskrav på sammanlagt 43 miljarder euro för vapen som donerats till Ukraina (Eurointegration). Eftersom fredsfaciliteten ersätter omkring 40 procent återstår ungefär 26 miljarder euro utan täckning. Fondens ursprungliga ram är dessutom nästan förbrukad (Kyiv Independent).

Slovakiens försvarsminister Robert Kaliňák satte siffror på glappet. Bratislava hade räknat med 250 miljoner euro för att ha skänkt MiG-29-plan och luftvärnssystemet S-300. Utfallet blir omkring en tiondel (Topky.sk). Sverige, som har beslutat om 21 stödpaket värda ungefär 103 miljarder kronor, väntar sig minst 60 miljarder kronor tillbaka men har ännu inte fått någon tidsplan (Göteborgs-Posten).

Vetot ligger kvar

Den konstruktion som gjorde det möjligt för ett land att frysa miljardbelopp i två år finns kvar. Varje utbetalning ur fredsfaciliteten kräver enhällighet bland EU:s 27 medlemsländer, en regel som följer av fördragen på utrikes- och säkerhetspolitikens område. Nästa regering som byter linje kan skapa samma blockad igen. Slovakien visade modellen 2025, när landet stoppade det artonde sanktionspaketet mot Ryssland sex gånger innan regeringen fick energigarantier från kommissionen (Euronews).

EU har tagit sig runt enhällighetskravet i nyare instrument, till exempel det 90 miljarder euro stora Ukrainastödlånet, där motståndare helt enkelt ställdes utanför. Men fredsfaciliteten, mekanismen som faktiskt ersätter länder för vapen som redan har skickats, bygger fortfarande på enhällighet. Sårbarheten är inbyggd.

Orbáns regering har dessutom väckt talan i EU:s tribunal mot den juridiska lösning som Bryssel använde för att föra vinster från frysta ryska tillgångar via fredsfaciliteten utan Ungerns samtycke. Magyar har inte bekräftat om han tänker dra tillbaka målet. Han har ännu inte pressats av journalister i frågan. Om domstolen ger Budapest rätt kan miljardutbetalningar som redan gjorts ogiltigförklaras i efterhand.