Magyar monterar ned Orbáns system

Péter Magyar tog över regeringsmakten med samma verktyg som Viktor Orbán ägnade 16 år åt att bygga: en tvåtredjedelsmajoritet i parlamentet. Tisza fick 141 av 199 mandat med 53 procent av rösterna, i ett valsystem som Orbán själv format för att göra Fidesz svårslaget (Verfassungsblog). Nu används mekanismen mot dess upphovsman.

Majoriteten ger Magyar möjlighet att skriva om Ungerns grundlag, riva upp domarutnämningar och montera ned de strukturer som förde offentliga tillgångar till Orbáns allierade. Men konstitutionell makt på papperet räcker inte långt om bevis redan har förstörts och EU-pengarna hinner frysa inne innan reformerna är på plats.

Dokumentförstörare, USB-minnen och jurister i departementen

Magyars medarbetare hittade 15 till 20 säckar med strimlade dokument i källaren till det tidigare byggdepartementet. Där låg de tillsammans med kampanjmaterial från Fidesz, i en regeringsbyggnad (Spiegel). Magyar har lämnat in en brottsanmälan och öppnat en anonym visselblåsarplattform. Tjänstemän från flera departement har enligt uppgifter vänt sig till Tisza med filer på USB-minnen, i vissa fall i utbyte mot att få behålla sina jobb (Forbes Hungary).

Enligt ungerska medier har Magyar satt jurister i ledningen för centrala departement med tydliga tidsfrister för att granska och säga upp kontrakt från Orbánåren, däribland avtal som fört statliga tillgångar till politiskt närstående stiftelser.

Ungern har också meddelat att landet ska ansluta sig till Europeiska åklagarmyndigheten, EPPO, EU-organet som utreder bedrägerier med EU-medel. Orbán vägrade anslutning. Den tillträdande europeiska chefsåklagaren Andrés Ritter har uppmanat Ungern att agera snabbt: "Det ni inte säkrar snabbt, både bevis och brottsligt åtkomna tillgångar, får ni knappast tag i senare" (Sonntagsblatt). Om Ungern ger EPPO retroaktiv behörighet från myndighetens start 2021 kan misstänkta bidragsbedrägerier under Orbán prövas på europeisk nivå.

Tre månader för att frigöra 10,4 miljarder euro

EU-kommissionen frös omkring 19 miljarder euro i EU-medel till Ungern under Orbán, med hänvisning till brister i rättsstaten. Av detta omfattas 10,4 miljarder euro från Recovery and Resilience Facility, EU:s investeringsfond efter pandemin, av en hård tidsgräns: alla reformmål måste vara uppfyllda senast den 31 augusti 2026 (XpatLoop). Magyar har tre månader på sig att klara 27 "supermilstolpar" om domstolarnas oberoende, korruptionsbekämpning och insyn i offentlig upphandling. Han vill nå en politisk uppgörelse med kommissionsordförande Ursula von der Leyen före slutet av maj (Euronews).

I Bryssel råder delade meningar om tempot. Sex medlemsländer, Sverige, Österrike, Tyskland, Finland, Nederländerna och Estland, kräver tydliga bevis innan pengar betalas ut. Försiktigheten har ett färskt exempel: när Donald Tusk tog makten i Polen 2023 frigjorde kommissionen medel innan domstolsreformerna faktiskt var genomförda (Do Rzeczy).

EPP-ledaren Manfred Weber har redan krävt att Ungerns artikel 7-förfarande, EU:s skarpaste politiska verktyg mot demokratisk tillbakagång, ska läggas ned enbart med hänvisning till Magyars valseger och innan några reformer har levererats (European Conservative). Om EU betalar ut pengar på grundval av valresultatet snarare än verifierade reformer försvagas kommissionens hävstång i framtida rättsstatskonflikter.

Motståndet inne i systemet

Alla ungerska institutioner accepterar inte den nya ordningen. President Tamás Sulyok, utsedd under Orbán och med mandat till 2029, har avvisat Magyars ultimatum om avgång senast den 31 maj. Han hänvisar till att det saknas konstitutionell grund för att avsätta honom. Rollen är till stor del ceremoniell, men presidenten kan skicka lagar till författningsdomstolen, där domare utsedda av Fidesz fortfarande har majoritet (ICONnect). För att avsätta honom krävs först den tvåtredjedelsmajoritet som Magyar kontrollerar och därefter ett beslut från samma domstol. Det ger ett fördröjningsinstrument, inte ett permanent veto.

Magyars första utrikesresor, till Warszawa och Wien, markerade ett försök att återbygga Ungerns europeiska relationer efter åren av Orbáns Kremlvänliga isolering. I Polen diskuterade han och Donald Tusk tillgång till LNG och sammankopplade gasledningar för att minska beroendet av rysk gas (Rzeczpospolita).

Tisza styrs samtidigt av samma ledarcentrerade logik som Fidesz. Regeringen behåller Orbáns linje om vapen till Ukraina och gemensam EU-upplåning. Polska analytiker kallar Magyar för en "ungersk Tusk", men jämförelsen har två sidor: Tusk kritiserades i Polen för att använda sitt mandat selektivt. Magyar regerar med ett parti byggt kring hans person, en grundlag han kan skriva om och samma tvåtredjedelsmajoritet som gjorde Orbán svår att rubba i 16 år. Verktygen för institutionell reparation och institutionellt maktövertagande är desamma.