Meridiam säkrar Cyperns elkabel

Cypern är det enda EU-land vars elnät fortfarande saknar förbindelse med det europeiska systemet (EU-kommissionen). En undervattenskabel från Kreta skulle bryta den isoleringen. Den 5 augusti skrev den franska infrastrukturfonden Meridiam under ett avtal om att bli majoritetsägare i Great Sea Interconnector, GSI, bolaget bakom kabelprojektet (Baird Maritime, Proto Thema). Projektet har därmed fått en finansiell aktör med tyngd. Det har ännu inte fått en bindande byggbudget.

Vad Meridiam köpte — och vad som fortfarande saknas

Meridiam tar en ägarandel på över 50 procent. ADMIE, Greklands oberoende stamnätsoperatör, har kontrollerat projektet sedan oktober 2023, då det tog över från en tidigare utvecklingsstruktur. ADMIE blir kvar som minoritetsägare, leder det tekniska arbetet under utvecklingsfasen och ska driva kabeln när den väl är byggd (Iefimerida). Ett separat avtal med den franska kabeltillverkaren Nexans gäller havsbottenundersökningar, alltså det förberedande arbete som krävs för att fastställa kabelsträckning och bottenförhållanden (Newsit).

Ordningen är avgörande. Undersökningarna kommer före det slutliga investeringsbeslutet, FID, då ägarna faktiskt binder kapital till hela bygget. Meridiams inträde för projektet fram till undersökningsfasen. Det tar det inte förbi investeringsbeslutet.

De finansiella villkoren har inte offentliggjorts. Baird Maritime uppgav att inga avtalsdetaljer publicerades (Baird Maritime). En grekisk redaktion nämnde en investering från Meridiam på 250 miljoner euro, men någon källa hos Meridiam har inte bekräftat beloppet offentligt (in.gr). Den exakta ägarandelen, styrelsesammansättningen och kapitalbindningen är fortfarande okända.

Vissa pengar har redan betalats ut. Som To Brief tidigare rapporterat hade 251,4 miljoner euro betalats till Nexans och 160 kilometer kabel producerats vid slutet av 2024, trots att full byggstart ännu inte hade beordrats för ett kontrakt värt omkring 1,43 miljarder euro plus moms. Nexans hade också förhandlat om en övergångsorder för att täcka förseningsperioden (Capital.gr).

Vem betalar kabeln

Sträckan mellan Kreta och Cypern uppges ha en budget på omkring 1,9 miljarder euro (Kathimerini, EU-kommissionen). Ett EU-bidrag på cirka 657 miljoner euro täcker ungefär en tredjedel och kommer från unionens program för gränsöverskridande energiinfrastruktur (EUR-Lex). Kvar blir omkring 1,24 miljarder euro, som måste komma från tre håll: ägarkapital, banklån och avgifter på elräkningarna.

Kostnadsfördelningen slår hårdast mot Cypern. Den överenskomna modellen lägger 63 procent av kabelns kostnader på Cypern och 37 procent på Grekland. Cypriotiska tillsynsmyndigheter har redan godkänt avgifter på 125 miljoner euro under byggfasen (Kathimerini). Bakgrunden är konkret: Cypern riskerar ett effektunderskott på omkring 750 MW efter 2029, när äldre kraftverk i Dhekelia och Vasiliko tas ur drift, och planeringen har byggt på att kabeln ska vara i drift 2030 (Cyprus Mail).

En nätförbindelse betyder däremot inte automatiskt lägre elräkningar. Elnätsinvesteringar betalas tillbaka genom nätavgifter, alltså återkommande påslag på elräkningen som beslutas av nationella tillsynsmyndigheter. Irlands erfarenhet från 2026 visar mekanismen: ett beslut där höjde hushållens kostnader med omkring 41 euro per år för att finansiera nätuppgraderingar (The Irish Times). För Cypern, som ska bära en större infrastrukturkostnad i förhållande till en liten elmarknad, blir belastningen per hushåll sannolikt tyngre.

Europeiska revisionsrätten har konstaterat att EU:s gränsöverskridande elnätsprojekt ofta försenas även när skälen för att bygga dem är starka (Europeiska revisionsrätten). GSI följer den logiken. Ägarna har visat att projektet rör sig igen. De har ännu inte lagt fram de dokument som visar att hela bygget går att finansiera.