Meridiam äger 66%, kabeln kvar på land

Inget undersökningsfartyg har återvänt till havsbotten mellan Kreta och Cypern. Tre veckor efter att en fransk infrastrukturfond tog majoriteten i kabelprojektet som ska bryta Cyperns elisolering är havet fortfarande tomt. Great Sea Interconnector, GSI, har fått en ny huvudägare. Det har däremot inte löst de två frågor som avgör projektets framtid: vem som betalar, och vem som kan få arbetet till havs att starta igen.

Vad Meridiam köpte

Den 5 augusti meddelade Greklands premiärminister Kyriakos Mitsotakis att Meridiam, en Parisbaserad investerare i infrastruktur, tar en ägarandel på 66 procent i GSI:s projektbolag. Greklands stamnätsoperatör ADMIE, som driver landets högspänningsnät, behåller 34 procent och fortsätter som tekniskt ansvarig (Greek PM, Capital, Politis).

Det är en förändring av ägarstyrningen, inte ett byggbesked. Köpeskillingen, styrelsens sammansättning och ansvaret för eventuella kostnadsökningar framgår inte av offentliga handlingar (Dnews). Två franska bolag finns nu inne i projektet: Meridiam som ägare och Nexans som kabelleverantör. Det ger Paris kommersiellt inflytande över sträckan, men ett ägande i projektbolaget är inte detsamma som en finansieringsgaranti.

Projektbudgeten ligger på omkring 1,9 miljarder euro. EU-bidrag via Connecting Europe Facility, EU:s medfinansieringsinstrument för gränsöverskridande energiinfrastruktur, täcker cirka 657 miljoner euro (Enerdata, Balkan Green Energy News). Resten, mer än 1 miljard euro, måste komma från investerare, långivare och elkunder genom framtida nättariffer. En uppgiven finansieringsansökan till Europeiska investeringsbanken på omkring 1 miljard euro befinner sig fortfarande i granskningsfasen och är inte ett beviljat lån (Proto Thema, CNA).

Cypern får kabeln – och en stor del av notan

Cypern kan vinna elförbindelsen, men en stor del av kostnaden hamnar hos cypriotiska elkunder. EU:s regler för kostnadsfördelning i gränsöverskridande energiprojekt lägger omkring 63 procent av kostnaden för sträckan Grekland–Cypern på Cypern. Det är ingen omedelbar statsutgift, utan en kostnad som sprids över framtida eltariffer (Politis, Kathimerini Cyprus).

Spänningen skärps av skillnaden mellan redovisade utgifter och godkända kostnader. ADMIE uppger att bolaget redan har lagt omkring 251 miljoner euro på projektet. Cypriotiska tillsynsmyndigheter har hittills bara godkänt cirka 82 miljoner euro av detta. Mellanskillnaden går rakt in i kommande tvister om hur höga tarifferna får bli (Proto Thema). Energiminister George Papanastasiou säger att Nicosia inväntar Europeiska investeringsbankens bedömning innan staten beslutar om den ska gå in med eget kapital i projektet (SigmaLive). Oppositionspartierna AKEL och DISY har krävt full insyn i villkoren mellan Meridiam och ADMIE samt i Cyperns samlade åtaganden (Kathimerini Cyprus).

Cypern uppges också ha villkorat sitt eget bidrag på 125 miljoner euro med synliga framsteg till havs: en NAVTEX, det sjöfartsmeddelande som ger undersökningsfartyg rätt att arbeta i internationellt vatten, och ett återupptaget havsbottenarbete (Capital). I mitten av augusti fanns ingen bekräftad NAVTEX utfärdad (Philenews).

Vad kabeln prövar

GSI handlar om mer än en undervattenskabel. Projektet prövar om EU-prioritering och EU-bidrag kan omsättas i fysisk infrastruktur när sträckan går genom vatten som Turkiet bestrider, när flera nationella tillsynsmyndigheter måste enas om tariffer och när finansieringen ännu inte är färdig. Ansvarskedjan är tydlig nog: Meridiam kontrollerar projektbolaget, ADMIE driver arbetet, cypriotiska myndigheter avgör hur mycket konsumenterna betalar, Europeiska investeringsbanken beslutar om lån och en NAVTEX avgör om arbetet kan återupptas. Varje led kan stoppa framdriften.

Enligt rapporter samordnar Mitsotakis, Cyperns president Nikos Christodoulides och Emmanuel Macron försöken att återstarta undersökningarna, möjligen med franska fartyg (Les Echos). Någon fransk statlig garanti framgår inte. Nästa faktiska bevis blir ett NAVTEX-nummer, ett fartygsnamn och undersökningsutrustning i vattnet mellan Kreta och Cypern. Fram till dess har projektet fått en starkare ägarstruktur, men inte kommit längre i byggandet.