Merz kopplar Ukrainastöd till EU-budget

Tysklands förbundskansler Friedrich Merz har sagt till EU-ledarna att nästa långtidsbudget inte kan antas förrän varje medlemsland, "utan undantag", tar en skälig del av kostnaden för Ukrainas finansiering 2027 (Financial Times, F.A.Z.). Han har inte lagt in något veto. Men eftersom budgeten kräver alla regeringars godkännande blir villkoret ett påtryckningsmedel för Tyskland. Huvudstäder som tvekar inför nya lån till Ukraina har redan svarat.

Brevet skickades till António Costa, Europeiska rådets ordförande, som leder EU-ländernas toppmöten. Vid en presskonferens den 10 november sade Merz att en uppgörelse om Ukrainas finansiering var en förutsättning för att budgeten skulle kunna slutförhandlas. Han avvisade också en upprepning av det nuvarande Ukrainalånet, som 24 regeringar anslöt sig till medan tre stod utanför (den tyska regeringens utskrift). Vi skrev i går om de första följderna av brevet (To Brief).

Pengarna det faktiskt handlar om

Två finansieringslösningar är aktuella, och de blandas lätt ihop. Den första finns redan: ett lån på upp till 90 miljarder euro för 2026 och 2027, inskrivet i EU-lagstiftningen (EUR-Lex). Lånet gick vidare med 24 deltagande regeringar. Det visar att EU kan finansiera Ukraina utan att alla medlemsländer deltar (rådet).

Den andra finansieringsfrågan står i centrum för tvisten. Ukraina behöver omkring 70 miljarder euro utöver befintliga planer (European Pravda). Det är det omedelbara beloppet som står på spel. Valdis Dombrovskis, EU-kommissionär med ansvar för ekonomin, sade att EU överväger att bidra med omkring 45 miljarder euro. EU-kommissionen, unionens verkställande organ, har ännu inte lagt fram några alternativ.

Nästa budget hinner inte täcka finansieringsgapet. Den särskilda Ukrainareserven börjar gälla först 2028 (EUR-Lex).

Vem kan stoppa vem

Alla regeringar måste godkänna nästa långtidsbudget, som sätter EU:s utgiftstak för åren 2028–2034 (EUR-Lex). Därför kan Tyskland fördröja budgeten, liksom vilket annat land som helst. Ett låst läge skulle inte stänga EU: enligt fördraget förs det sista årets utgiftstak vidare tills en uppgörelse nås.

Slovakiens Robert Fico pekade på att möjligheten att blockera går åt båda håll. Han kallade Merz agerande "utpressning" och sade att Slovakien skulle blockera budgeten om Tyskland gjorde det för att tvinga alla länder att ansluta sig till ett Ukrainalån (TASR). Hotet förutsätter att Berlin agerar först. Inget av länderna har ännu omsatt hotet i handling.

Bulgariens Rumen Radev valde en annan linje. Han avvisade nya lån men sade att Bulgarien inte skulle hindra andra från att gå vidare (Bulgarian National Radio). Han pekade på det stöd Sofia redan ger genom elförsörjning och hjälp till ukrainska familjer.

Tjeckien och Ungern intar en position mellan dessa ytterligheter. Tjeckiens premiärminister Andrej Babiš ställde sig bakom ett långsiktigt EU-stöd till Ukraina, men motsatte sig att EU-budgeten skulle göras beroende av en uppgörelse om Ukraina i förväg (Tjeckiens regering). Ungerns Péter Magyar sade ja till humanitärt bistånd när han stod bredvid Merz i Berlin, men avvisade nya ungerska lån eller garantier (HVG). Ingen av dem hotade med veto eller åtog sig att bidra med pengar.

Även Ukrainas vänner hyser tvivel. Polens biträdande minister med ansvar för EU-frågor, Ignacy Niemczycki, varnade för att en sammankoppling av de två förhandlingarna kunde försvåra en uppgörelse (Euronews Polska). Warszawa vill att Ukraina får finansiering, men ifrågasätter om en blockad av EU-budgeten för frågan snabbare framåt.

Costa försöker hålla isär de två spåren. Han har öppnat för en bred diskussion om Ukraina i Dublin den 13 november, men skjutit upp de detaljerade finansieringssamtalen till ett extrainsatt toppmöte den 26–27 november (Euronews, rådet).

Vad Merz kan och inte kan tvinga fram

Merz kan fördröja nästa EU-budget så länge han är beredd att ta den politiska kostnaden. Det vet alla andra huvudstäder. Påtryckningsmedlet räcker däremot inte för att tvinga varje regering att delta i ett lån. Det befintliga upplägget på 90 miljarder euro visar att EU-rätten tillåter en grupp villiga länder att låna ut pengar även om andra står utanför. Merz krav på att alla länder ska delta är därför politiskt, inte rättsligt, grundat.

En omständighet begränsar båda sidors handlingsutrymme. Innan kommissionen lägger fram sin plan för de ytterligare pengarna till Ukraina 2027 vet ingen huvudstad vad en "rättvis andel" skulle kosta. Det är först då den verkliga förhandlingen börjar. Merz har redan höjt den politiska kostnaden för att dra sig ur.