Merz villkorar EU-budgeten med Ukrainas 70-miljardersgap

Förbundskansler Friedrich Merz gör Tysklands stöd till EU:s budget för 2028–2034 beroende av att alla medlemsländer bidrar till finansieringen av Ukraina, rapporterade Financial Times den 9 november. Villkoret framgår av ett brev daterat den 6 november till António Costa, som leder de toppmöten där EU-ländernas ledare sluter uppgörelser (Rapporteur). Brevet kopplar ihop två skilda förhandlingar: Ukrainas finansieringsgap 2027 och EU:s nästa sjuårsbudget, som varje regering kan stoppa.

Vad brevet säger och inte säger

I de publicerade utdragen ber Merz om ett åtagande från ”oss alla, utan undantag” att bidra till att täcka Ukrainas underskott 2027 (Rapporteur, Kyiv Independent). Han gör åtagandet till en förutsättning för alla andra samtal som gäller utgifter.

Utdragen innehåller inget ultimatum, enligt Kyiv Independent, som också har läst brevet. Hotet om att stoppa budgeten kommer från en anonym tysk regeringsföreträdare. Personen sade till Financial Times att stöd från alla medlemsländer är nödvändigt för att slutföra budgetförhandlingarna.

Hotet väger tungt eftersom budgeten kräver att regeringarna är eniga och att Europaparlamentet ger sitt godkännande (artikel 312 i EUF-fördraget). Tyskland kan hålla inne sitt godkännande, liksom vart och ett av de övriga 26 medlemsländerna (rådets vägledning). Costa kan förhandla fram en kompromiss, men inte köra över ett nej.

Ett veto skulle också få konsekvenser för Berlin. EU:s utgifter skulle inte upphöra, eftersom den föregående budgetens utgiftsramar fortsätter att gälla tills en ny har antagits (artikel 312 i EUF-fördraget). Däremot skulle nya prioriteringar stanna av, däribland satsningar på försvar och konkurrenskraft som Tyskland och fem andra regeringar efterfrågat samtidigt som de krävt en mindre totalbudget (Tyska regeringen). Berlin ber alltså sina partner att bidra mer till Ukraina samtidigt som man vill att EU:s totala utgifter ska minska.

Finansieringsgapet som ingen har fördelat

Det rör sig om två olika finansieringsfrågor. I februari enades EU-länderna om sin ståndpunkt om den rättsliga ramen för ett lån på upp till 90 miljarder euro för 2026 och 2027 (Europeiska unionens råd). Utöver det har Ukraina och EU identifierat ett ytterligare finansieringsgap på omkring 70 miljarder euro för 2027 (EU-kommissionen). De publicerade utdragen anger varken hur mycket varje land ska bidra med eller hur pengarna ska tas fram.

Det blir svårt att få alla regeringar att ställa sig bakom paketet. Bulgariens premiärminister Rumen Radev har sagt att hans land inte kan delta (Bulgariska regeringen). Tjeckien, Ungern och Slovakien undantogs från de ekonomiska åtagandena i det befintliga lånet. Merz krav innebär att de nu ska ta på sig nya.

EU:s långtidsbudget splittrar redan regeringarna. Länder som betalar in mer än de får tillbaka vill se en mindre budget, medan andra, som Portugal, försvarar stödet till regioner och jordbruk (To Brief). Merz villkor lägger därmed en andra konflikt till en budgetstrid som ännu inte är avgjord.

Även Ukrainas allierade tvivlar på metoden. Den 6 november, innan brevet blev offentligt, varnade Polens biträdande utrikesminister Ignacy Niemczycki för att en sammanblandning av Ukraina- och budgetförhandlingarna kunde göra en uppgörelse svårare (Euronews). Merz kan inte räkna med att regeringar som stödjer Ukraina också ställer sig bakom hans linje.

Frysta ryska statstillgångar lyfts ofta fram som ett sätt att skona de nationella statskassorna. Belgien vill dock att andra regeringar delar risken genom garantier som de inte senare kan dra tillbaka (Belgiens parlament). I praktiken leder det tillbaka till frågan om nationella pengar och vem som står bakom garantierna.

För senare år föreslår EU-kommissionens budgetutkast en Ukraine Reserve med ett tak på 88,9 miljarder euro i 2025 års priser (förslaget till förordning). Pengarna skulle börja betalas ut 2028 och kan därför inte täcka gapet 2027. De publicerade utdragen säger inte om Merz anser att summan räcker för åren därefter.

Merz har gjort finansieringen av Ukraina till ett villkor för en uppgörelse om EU:s budget. Han backar upp villkoret med ett veto som han trovärdigt kan använda, trots att det också skulle försena utgifter som Berlin vill ha. Han har inte sagt vem som ska betala vad. Så länge det saknas besked står de ytterligare 70 miljarderna euro (EU-kommissionen) kvar som ett krav utan finansieringsplan.