Månatliga Patriots räcker inte för Ukraina

Volodymyr Zelenskyj sade den 8 augusti att USA ska avsätta Patriotrobotar till Ukraina varje månad (President of Ukraine, Ukrainska Pravda). Beskedet kom vid en presskonferens i Belgrad tillsammans med Serbiens president Aleksandar Vucic. Zelenskyj gjorde samtidigt klart att volymerna inte räcker. Han angav varken antal, robottyp eller hur länge leveranserna ska pågå. Det visar att en amerikansk leveranskanal finns. Det visar inte att den kan skydda Ukrainas städer i vinter.

Bristen har redan fått direkta följder. Den 1 augusti avfyrade Ryssland 27 ballistiska robotar mot Kyiv. Ukraina sköt ned en (European Pravda). Nio personer dödades (SBS/Reuters). Enligt Reuters har de allierades leveranser av luftvärnsrobotar fallit till en tredjedel av fjolårets nivå (Agerpres). Zelenskyj sade inför Ukraina-Nato-rådet, forumet där Kyiv möter samtliga 32 Natoländer, att Ryssland producerar omkring 120 ballistiska robotar per månad (President of Ukraine). Varje nedskjutning kan kräva en till tre luftvärnsrobotar (Le Monde). Det är en svår kalkyl för Ukraina.

Europa betalar. Washington avgör vem som får robotarna.

Flaskhalsen handlar inte bara om politisk vilja hos Ukrainas allierade. Den handlar om kontrollen över själva robotarna. Europeiska länder kan skänka ur egna lager och finansiera amerikansktillverkade paket genom Nato. Men de kan inte producera, fördela eller godkänna vidareexport av PAC-3 MSE, den Patriotvariant som slår ut ballistiska robotar genom direktträff, utan skriftligt amerikanskt godkännande enligt USA:s exportkontrollregler (22 CFR 123.9, NATO).

De europeiska lagren visar hur hård ransoneringen har blivit. Tyskland, den största europeiska Patriotgivaren, har skickat tre kompletta system, fyra extra lavetter och robotar (Bundesregierung). Tillsammans med partnerländer har Berlin skrapat ihop 35 luftvärnsrobotar från nationella lager (Tagesschau). Nederländerna har lämnat system, radar och robotar samt 500 miljoner euro till luftförsvar, men försvarstalespersonen Kees Bakhuys sade till Radio Svoboda att landet inte har fler Patriotrobotar i lager. Rumänien har donerat ett helt system och väntar nu på ersättning, samtidigt som rumänska analytiker varnar för att de allierade tömmer sina egna luftförsvar (Digi24).

Ländernas besked pekar åt samma håll: de vill ge mer, men lagren sinar och återfyllnaden beror på Washington.

Polen, som Zelenskyj pekade ut som ett land som "verkligen kan hjälpa", undertecknade vid Natos toppmöte i Ankara en avsiktsförklaring om ett europeiskt servicecenter för PAC-3 och vill ha Patriotproduktion på polsk mark (gov.pl, Bankier). Polen har en plan för framtida underhåll och produktion. Landet har däremot ännu inga robotar att skicka. USA:s Natoambassadör Matthew Whitaker sade att inget långsiktigt produktionsavtal kommer att vara klart före vintern (Euronews).

Fabrikerna hinner inte före kriget

Produktionen byggs ut, men varje robot som skickas till Ukraina konkurrerar med Natoländernas försök att fylla på sina egna förråd. Lockheed Martin levererade över 600 PAC-3 MSE-robotar 2025 och siktar på 2 000 per år till 2030 (Lockheed Martin). PBS har beskrivit utbyggnaden som betydande, men otillräcklig före decenniets slut (PBS). Även Japans samproduktionslinje begränsas av brist på komponenter från Boeing (Kyiv Independent).

Det fransk-italienska SAMP/T-systemet med Asterrobotar kan avlasta delvis. MBDA uppger att bolaget fördubblade robotproduktionen mellan 2023 och 2025 (MBDA). Men ukrainska flygvapenbefäl säger att bara Patriot i dag kan stoppa vissa ryska ballistiska hot, däribland Iskander-M och Zircon (AP).

Zelenskyjs besked i Belgrad bekräftar att USA har en månatlig tilldelning. Det säger inte att volymen räcker för att täcka bristen. Den knappa resursen är själva luftvärnsroboten, och beslutet om fördelningen fattas i Washington. Så länge Europas allierade inte vet hur många PAC-3-robotar de får, när de kommer och vad det kostar deras egna försvar, är "varje månad" framför allt ett diplomatiskt ord för ransonering.