NATO saknar skydd mot Oreshnik

Tre underrättelsetjänster varnade den 23 maj för att Ryssland förbereder en avfyrning av Oreshnik, en robot som inget luftvärnssystem som i dag finns utplacerat i Europa kan stoppa med säkerhet. Varningen säger också något större: Nato kan upptäcka uppskjutningen, men inte skydda mot vapnet. För Europas östra flank är avståndet mellan alliansens säkerhetsgaranti och den faktiska förmågan att verkställa den nu ett operativt problem.

Varför Europas försvar inte räcker

Oreshnik är en ballistisk medeldistansrobot, alltså ett vapen som kan färdas tusentals kilometer på några minuter, och kan bära upp till sex stridsspetsar. Varje stridsspets separeras under färden och dyker mot ett eget mål i hastigheter över Mach 10. Ryssland har använt roboten två gånger mot Ukraina, i Dnipro i november 2024 och Lviv i januari 2026. Bedömare anser att den bygger på en nedlagd rysk vägtransportabel robottyp, med en räckvidd på omkring 3 500–5 500 km (CSIS, Army Recognition).

Problemet för dagens försvarssystem är fysik. Vid Mach 10 bildas ett överhettat plasmahölje runt varje stridsspets som absorberar radarvågor och gör ett spårbart objekt till ett otydligt moln. Eldledningsdatorer kan inte räkna fram en träffpunkt om målet inte kan lokaliseras exakt. När sex stridsspetsar anländer med millisekunders mellanrum överskrids dessutom ett batteris förmåga att bekämpa dem i följd.

Tysklands Arrow-3, Europas mest avancerade ballistiska robotförsvar och operativt först sedan december 2025, byggdes för att skjuta ned stridsspetsar utanför atmosfären, innan plasmaeffekten blir avgörande. En Natokälla medgav att systemet "förmodligen inte hade kunnat stoppa" en simulerad Oreshnik-salva, eftersom det aldrig testats mot sex manövrerande stridsspetsar som anländer samtidigt.

Varningen och Europas upptäcktslucka

Zelenskyj offentliggjorde hotet samtidigt som han sade att underrättelserna fortfarande verifierades (Ukrainska Pravda, KVIA/AP). USA:s ambassad i Kyiv utfärdade en parallell varning och uppmanade till skyddsförberedelser inom 24 timmar. Det samordnade offentliggörandet följer ett etablerat mönster: USA och dess allierade använder numera underrättelser före ett möjligt angrepp för att varna civila, pressa Moskva och forma bilden av händelseförloppet om anfallet genomförs.

Upptäcktskedjan visar ett europeiskt beroende som ännu inte är löst. Amerikanska rymdbaserade infraröda sensorer kan upptäcka ballistiska uppskjutningar inom sekunder. Inget europeiskt satellitsystem har samma förmåga. Frankrike, Storbritannien och Polen bidrar med bild- och signalspaning, men den första upptäckten av en uppskjutning går via amerikanska system.

Kärnvapenavskräckning som standardläge

När avskjutning inte fungerar mot den här typen av vapen har Europas svar förskjutits mot kärnvapenavskräckning. Frankrikes "dissuasion avancée", utvidgad kärnvapenavskräckning, som presenterades i mars 2026 omfattar formellt åtta länder, däribland Tyskland, Polen, Storbritannien och Sverige. Gdanskavtalet med Polen i april 2026 gjorde löftet mer konkret: ett kärnvapenangrepp mot Warszawa skulle kunna utlösa fransk vedergällning.

Frankrikes parlament har godkänt 36 miljarder euro i ytterligare försvarsutgifter till och med 2030, men pengarna går till konventionell slagkraft och taktiska försvarssystem, inte till en ny sköld mot medeldistansrobotar. Det enda system som teoretiskt skulle kunna minska luckan, THAAD, USA:s Terminal High Altitude Area Defense, finns inte utplacerat i Europa. Omkring 200 robotar finns kvar globalt efter den omfattande användningen i försvaret av Israel, med en beräknad återanskaffningstid på 3–8 år. Europeiska alternativ som MBDA:s Project Aquila befinner sig fortfarande i tidig utveckling och har inget bekräftat datum för operativ drift.

De två tidigare Oreshnikangreppen kom under perioder då Moskva stod under diplomatisk press. Den här varningen följer på Trumps tredagarsvapenvila och dess sammanbrott. Roboten fungerar som ett verktyg för tvångssignalering, använd när Ryssland vill påverka de psykologiska förutsättningarna för en förhandling. Ukrainsk underrättelsetjänst uppskattade i april 2026 att Ryssland hade 3–10 robotar, med produktion på väg upp. När New START, kärnvapenavtalet mellan USA och Ryssland, har löpt ut och ingen efterföljare finns på plats saknas mekanismer för att verifiera om Oreshnik bär konventionella eller nukleära stridsspetsar. Frankrikes kärnvapenparaply är det uttalade svaret, men garantin vilar ytterst på om Paris skulle acceptera ett angrepp mot franskt territorium för att försvara Warszawa.