NATO-styrkor saknar försvar när oidentifierade drönare kränker sex alliansländer

Under två veckor i maj 2026 tog sig drönare in över, störtade i eller drev genom territoriet i minst sex Natoländer. En ukrainsk sjödrönare med sprängmedel spolades in i en grotta i Grekland. Ryska attackdrönare slog ned 50 kilometer från Slovakiens gräns. Finland skickade upp stridsflyg två gånger på 48 timmar efter uppgifter om okända drönarljud. Europas luftförsvar är byggt för flygplan och robotar. Mot små, billiga drönare finns en lucka som varken dagens lagstiftning eller militär doktrin täcker.

Vad Aurora 26 visade

Den tydligaste varningen kom inifrån alliansen. Under övningen Aurora 26 på Gotland, som pågick 27 april till 13 maj med omkring 18 000 soldater från 13 länder, placerades svenska förband medvetet ut utan motdrönarutrustning. Syftet var att pröva hur sårbara de var. En 24-årig ukrainsk FPV-pilot med anropsnamnet "Tarik" sammanfattade resultatet: "De stoppade övningen tre gånger för att trupperna skulle komma på hur de kunde göra bättre, men om det här hade varit på riktigt hade alla varit döda" (TV4, Omni).

Överbefälhavaren Michael Claesson uttryckte saken utan omskrivningar: "Alla västliga arméer behöver mycket snabbt lära sig hur man genomför operationer med drönare och mot drönare, och det snabbaste sättet är att lyssna på ukrainarna" (United24 Media). Den amerikanske brigadgeneralen Curtis King bekräftade luckan: "Vi är inte där än" (AviacionLine).

Övningen visade ett mer grundläggande problem än en enskild gränskränkning. Natos markförband saknar ännu doktrin, detektionssystem och utbildade operatörer för en stridsmiljö där billiga drönare är ett av de viktigaste vapnen.

Den juridiska muren vid gränsen

När ryska drönarattacker den 13 maj träffade mål i Uzjhorod i västra Ukraina skedde det mindre än 50 kilometer från Slovakien. Som svar stängde Slovakien alla gränsövergångar mot Ukraina (Topky.sk).

Attackerna blottade ett juridiskt problem lika mycket som ett militärt. President Peter Pellegrini krävde skyndsam lagstiftning som ger den slovakiska militären rätt att skjuta ned drönare i fredstid. I dag förbjuder lagen detta utanför ett deklarerat krigstillstånd (TA3). Flera Natoländer har liknande begränsningar. Rumänien antog 2025 en lag som ger rätt att skjuta ned drönare i fredstid, men den har ännu inte prövats. Något gemensamt ramverk för alliansen finns inte.

I Finland ledde ett drönarljud över Lemi, 30 kilometer från den ryska gränsen, till en helikoptersökning natten till den 17 maj. Det skedde 48 timmar efter att Helsingfors-Vanda flygplats stängts på grund av ett separat drönarhot. Ingen drönare hittades vid något av tillfällena, men försvarsministeriet bekräftade "förstärkt övervakning" längs östgränsen (Yle).

Den 7 maj hittade grekiska fiskare en beväpnad ukrainsk sjödrönare av Magura-typ i en grotta nära Lefkada. Den bar sprängmedel och ett Starlink-system för kommunikation. Försvarsminister Nikos Dendias identifierade den offentligt som ukrainsk och krävde förklaringar från Kyiv. Ukraina nekade offentligt till ansvar men medgav det, enligt Sky Greece, i diplomatiska kontakter bakom kulisserna (The Toc, Capital.gr).

Risken ligger i vem som pekas ut

Den största risken för upptrappning ligger i attributionen, alltså i frågan om vem som faktiskt ligger bakom en kränkning. Ukrainas utrikesminister Andrij Sybiha har sagt att intrång i baltiskt luftrum beror på "rysk elektronisk krigföring som medvetet leder om ukrainska drönare" (RBC Ukraine). Skillnaden mellan GPS-störning, en bevisad rysk förmåga som kan slå ut navigation över stora områden, och avsiktlig omdirigering av drönare mot specifika mål i Natoländer är avgörande. Det första är ett sätt att neka motståndaren användning av ett område. Det andra kan tolkas som en fientlig handling mot alliansens territorium.

Den skillnaden avgör om drönarintrång stannar på Natos artikel 4-nivå, där ett medlemsland kan begära konsultationer, eller närmar sig artikel 5, klausulen om kollektivt försvar. En simulering från CEPA i april 2026 kom fram till att det fortfarande var politiskt osannolikt att artikel 5 skulle aktiveras vid hybrida drönarincidenter, men att artikel 4-konsultationer var möjliga (CEPA). I Lettland föll regeringen redan efter misslyckandet med att stoppa en drönare som träffade en bränsledepå i Rezekne (Defense News).

Rumänien och Ukraina förhandlar om ett bilateralt skydd mot drönare, med en gemensam drönarfabrik och överföring av ukrainskt kunnande. En uppgörelse väntas vara klar i augusti (Economica.net). Ungerns nya Tisza-regering kallade upp Rysslands ambassadör efter attackerna i Transkarpatien, något Viktor Orbáns regering inte gjorde under fyra år (Telex). Det är bilaterala svar, improviserade land för land. Ännu finns ingen Natodoktrin eller gemensam rättslig ordning för att ersätta dem. Medan medlemsländerna väntar skriver de var för sig regler för ett hot som inte stannar vid nationsgränser.